”Newborn” – bräcklig fred i Europas nyaste land

Egentligen hade jag ingen aning om vad som väntade mig närjag steg av planet i Kosovo. Hur säkert är det här? Kan nya våldsamheter blossa upp? Kommer människor att vilja prata med mig om hur situationen i Kosovo ser ut idag?

Det visade sig rätt fort att jag inte behövde vara orolig för det sista. Alla människor jag träffade var oerhört gästvänliga och hjälpsamma och framför allt ivriga att berätta sin historia. Vanligtvis bjöd de med mig till något av de hundratals caféerna som bokstavligen täcker hela Pristina. Trots den stekande solen kunde man inte säga nej till en helt utsökt macchiato, som är känd för att vara den bästa utanför Italien.

I huvudstaden Pristina är det svårt att se att det varit krig här, för bara drygt 10 år sedan. Mother Theresa Street är på dagen en lugn gågata, men som vaknar till liv när solen går ner. Då byggs en scen upp med artister som lockar fram en stor publik, och försäljarna täcker asfalten med sina filtar och bord fyllda med alla möjliga accessoarer, och självklart tänds även grillarna med majskolvarna. Det enda som skulle kunna avslöja den fortfarande bräckliga freden är affischtavlorna som proklamerar NATO styrkan, KFOR:s, närvaro och ”fred och tolerans” i samhället.

– Vi är trötta på krig. Vi har insett att vi måste hitta ett sätt att leva tillsammans, säger en före detta lokalanställd biståndsarbetare som arbetade med återuppbyggnaden efter kriget.

Det har nu snart gått fyra år sedan självständighetsförklaringen den 17 februari 2008, men statusen för Republiken Kosovo är långt ifrån klar både innanför som utanför områdets gräns. Politikerna i Kosovo har uttryckligen hävdat att självständighetsförklaringen är i linje med Ahtisaariplanen som presenterades år 2007 av FN:s speciella sändebud Martti Ahtisaaari. Förslaget innebar i princip självständighet för Kosovo men med fortsatt övervakning av FN och EU.

Erzen från rörelsen Vetëvendosje (”Självbestämmande” på svenska) förklarar att Kosovo har ”conditional independence”. Bristen på administrationsstruktur, säkerhet, rättsväsende och med en av de högsta korruptionsnivåerna i världen har bidragit till att den internationella närvaron efter tolv år har blivit en cementerad del i dagens Kosovo. Detta märks framför allt utanför allmänna byggnader där inte bara den kosovanska flaggan vajar utan även EU- och NATO-flaggorna samt den albanska och den amerikanska.

FN har administrerat området sedan Natos intervention 1999, men dess aktier står inte högt i kurs hos lokalbefolkningen som menar att FN:s personal endast lärde de kosovanska statstjänstemännen hur man tar så mycket pengar som möjligt från statskassan. Kosovos ekonomi sägs vara uppbyggd kring tre delar; en tredjedel är hederligtfolk som arbetar, en tredjedel utgör pengar som skickas från släktingar utomlands och en tredjedel är organiserad brottslighet. På grund av den oklara statusen är gränserna till andra länder mer eller mindre vidöppna, vilket gör Kosovo till smugglarnas mecka. Runt om i Kosovo och framförallt i Pristina finns det tydliga exempel på detta; där ena huset ser ut som ett mindre slott medan grannen bor i ett skjul med sin enda ko som livsförsörjning.

Erzen från Vetëvendosje säger att EU bara är intresserad av att bevara stabiliteten och därmed accepterar den organiserade brottsligheten för att hålla de lokala politikerna i schack. Sedan självständighetsförklaringen 2008 har EU-missionen EULEX gradvis tagit över FN:s roll. EULEX ska assistera Kosovos regering i att bygga upp ett fungerande rättsväsende med lagar, domstolar och polisväsende. Men EU-personalen är immun till både inhemska lagar såväl som de lagar de själva implementerar. De har även mandat att avskeda personer som de anser inte följer Ahtisaariplanen och kan även stänga ner parlamentet.
– Det gör oss inte självständiga eller hur? frågar Erzen mig retoriskt.

Idag har 86 länder erkänt Kosovo. Enligt kosovaner öppnar beslutet från den Internationella domstolen i Haag möjligheten för fler länder att erkänna landet. Domstolen meddelade i juli 2010 att Kosovos självständighetsdeklaration inte var olaglig i enlighet med internationell lag. Men beslutet förändrade inte Serbiens position gentemot Kosovo. I de serbiska enklaverna i de sydöstra delarna av Kosovo väntar befolkningen spänt på Serbiens nästa steg. Här ser situationen annorlunda ut; skyltarna är på serbiska, i affären används bara serbiska dinarer, och i skolan vet barnen inte vad den kosovanska flaggan är för något eftersom de fortfarande får lära sig att de är i Serbien. Människorna är fortsatt rädda för vad framtiden har att utvisa.

– Vi kan nog inte stanna kvar här om Serbien accepterar domstolens beslut, säger en man.

– Osäkerheten kommer att finnas kvar så länge som de politiska frågorna är olösta, säger biståndsarbetaren. ­

– Det är människorna som gör freden, fyller en annan lokalanställd biståndsarbetare i. Det är politikerna som skapar krig, vi är bara människor, vi levde förut som grannar.

Tina Johansson

Dela det här:
Kategorier: Europa, Europeiska Unionen (EU), Förenta Nationerna (FN), Konflikt, Kosovo

En kommentar

  1. Tomas

    Ett av de stora problem med Kosovos status är UNSRC 1244 som, så länge den gäller, förklarar Kosovo som ett FN administrerat protektorat. Jag tror att Tadić m.fl. inser att Kosovo inte kommer att återgå till Serbien. Dock så värnar de starkt om de, framför allt i norr, som motsätter sig den nya staten och dess nya institutioner, som enligt de är de parallella. Samtidigt finns starka nationalistiska rörelser i Serbien vilka, till stor del felaktigt, tillskrivit flera av de kulturarv i Kosovo en stark status inom Serbiens historia. Rädsla, befogad eller ej, att dessa riskerar att förstöras utan skydd av antingen det internationella eller Serbien själva är en drivande faktor. Min analys är att Kosovo kommer att uppnå en fullvärdig självständighet till slut, dock kommer tålamodet hos framför allt Kosovos albaner att ta slut innan dess.

    Hade jag varit en serbisk bonde i Pristinas norra område hade jag inte känt mig direkt välkommen till det centrala kommunhuset som dagligen hissar Albaniens flagga…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *