FN:s klimatpanel saknar kunskap om ursprungsbefolkningar

The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), som tillsammans med Al Gore fick nobelpriset 2007, publicerar varje år rapporter om hur dagens klimatförändringar ter sig och hur de kan komma att påverka vårt samhälle. Panelen består av flera hundra vetenskapsmän inom vitt skilda kategorier, nominerade av respektive nationella regering och invalda av panelens styrelse.

IPCC arbetar på en mellanstatlig nivå och deras huvudsakliga syfte är att på ett objektivt sätt och med ett opolitiskt öga bedöma den aktuella forskningen kring klimatförändringar. De arbetar globalt och rapporterar om förändringar över hela världen, från lokal till global betydelse.

Den enorma push framåt som ordet klimatförändringar har fått under de senaste åren har skapat ett helt nytt fenomen inom vilka alla världens hörn räknas in och där alla människor, oberoende av intresse, nationalitet eller politisk riktning, med stor sannolikhet kommer att påverkas. Klimatförändringar har blivit ett globalt hot som ingen tycks ha möjlighet att smita undan eller låta sig vara oberörd av.

Trots denna globala påverkan anses de mest utsatta människor vara de som bor i utvecklingsländer och i små ö-stater. Av dessa ligger många i riskzonen med låg teknologisk utveckling, kritiska ekonomiska lägen och där risken för antingen för mycket (som i framtida land under vatten) eller för lite (som i inte tillräckligt för att överleva) vatten är stor.

Vad som då fascinerar mig är hur denna internationella, mellanstatliga organisation hanterar uppgiften att bedöma situationen för, bland andra, dessa stater. Låt mig dra några exempel.

I sin panel representerar 75 % av vetenskapsmännen USA eller EU-medlemsländer medan 45 % av alla världens länder inte har någon vetenskaplig representant, däribland i stort sett alla länder klassade som utvecklingsekonomier – alltså de länder som är i högriskzonen att påverkas av framtida klimatförändringar. Fortsättningsvis är kunskapen bland IPCC’s nuvarande författare om urbefolkningen i dessa länder ytterst begränsad. Endast 2.9 % författarna inom en av IPCC’s arbetsgrupper har tidigare publicerat något om klimatförändringar relaterat till utvecklingsländer, då främst i förhållande till ursprungsbefolkning.

Det är jättebra att forskning görs och vetenskap förs samman, men är det inte en otrolig brist i systemet om det inte finns någon klar strategi och kunskap om hur dessa förväntade klimatförändringar kommer att påverka samhället och hur de kan förhindras? Är det inte en fundamental nödvändighet att känna till de särskilda åtgärder som kan tas till för att förhindra en smärre katastrof i en viss region?

Jag tror att det är dags för den här världen att börja samarbeta lite mer. Involvera mera och låt ländernas egna experter få ta del i de rapporter och strategier som idag till stor del tycks planeras rakt ovanför deras huvuden.

Emma Samuelsson

Dela det här:
Kategorier: Förenta Nationerna (FN), Miljö, Minoriteter
Taggar:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *