EU:s utrikespolitik – vara eller icke vara?

Samtidigt som körsbärsträden slår ut i blom i Bryssel samlas forskare, EU-parlamentariker, tankesmedjor och kommissionsanställda för att utvärdera European External Action Service, EU:s nya utrikestjänst, som idag har ett år på nacken. Frågan är vart är EU:s utrikespolitik på väg och vad har EU för inflytande i världen egentligen?

Organisationen European Council on Foreign Relations (ECFR) publicerar varje år ett score-kort för EU:s utrikespolitik som mäter hur väl EU lyckas uppnå sina externa mål-sättningar. Score-kortet för 2012 (som utvärderar år 2011) visar att Sverige tar allt större plats inom EU och rankas som en av ledarna inom utrikespolitiska frågor tillsammans med en annan uppstickare, Polen, och de stora medlemsländerna Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Samtidigt visar 2012 års score-kort att EU:s position som politisk och ekonomisk stormakt har försvagats avsevärt. ECFR konstaterar att Eurokrisen har bidragit till allvarliga förluster vad gäller mjuka maktmedel (soft power) eftersom EU anses mindre attraktivt för dem som vill ansluta sig eller kopiera dess multinationella modell när unionen är i finansiell kris. Eurokrisen begränsade också EU:s förmåga att reagera på den arabiska våren, den utan tvekan viktigaste geopolitiska händelsen i närområdet på mycket länge. EU-länderna var begravda i finansiella diskussioner och missade signalerna som kom från Nordafrika, vilket gjorde att EU stod oförberett när den arabiska våren.

Stephan Keukeleire, professor i EU:s utrikespolitik vid KU Leuvens Universitet och College of Europe, är en av de som ifrågasätter EU:s strategier och poängterar att om inte medlemsländerna lyckas enas snabbt om tydliga utrikespolitiska strategier kommer EU fort att bli irrelevant i internationella sammanhang.

– De mjuka maktmedlen har alltid varit EU:s styrka, och med dem ur spel står EU handfallna när det kommer till utrikespolitik. EU:s ambitioner att vara en global utrikespolitisk aktör levs inte upp till praktiken, främst eftersom EU:s fokus ligger i närområdet och kompetensen finns i Bryssel. EU kan helt enkelt inte tillräckligt om omvärlden.

Konkurrens på den utrikespolitiska banan

EU missade signalerna från arabvärlden och stod handfallna när den arabiska våren fort spred sig över Nordafrika. Nu, drygt ett år senare, går många chanser förlorade för att vinna inflytande i arabvärlden eftersom EU saknar långsiktiga målsättningar och genuint kunnande. Omvärlden anser inte att EU är lika relevant inom internationella relationer på samma sätt som tidigare. Nya maktcentrum i arabvärlden, Asien och kanske främst BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) blir allt viktigare spelare på den utrikespolitiska banan och presenterar sina strategier på ett annat sätt.

Islamistiska rörelser stöttade av Saudiarabien och kinesisk utrikespolitik tillhandahåller tydliga resultat, speciellt vad gäller sysselsättning och infrastruktur. Tydliga resultat som är anpassade till kontexten är ofta anledningen till att andra maktcentrum lyckas vinna mark i regioner där EU misslyckas. Professor Keukeleire anser att EU behöver anta en approach som bygger på genuin kunskap om den lokala kontexten och tydligt visa människor värdet av de satsningar som EU gör. Utan att vinna folkets hjärtan och hjärnor kommer EU:s utrikespolitik att vara förgäves.

Det största hindret för en lyckad gemensam utrikespolitik ligger kanske främst i den bristande politiska viljan hos nationella makthavare. Lissabonfördragets grundläggande formuleringar konstaterar att stora delar av utrikespolitiken fortfarande ligger hos nationalstaterna själva trots stora ord om gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Diskussionerna mellan medlemsstaterna tar tid och kraft, eller som Keukeleire konstaterade:

– Desto mer EU-medlemsländerna spenderar i interna förhandlingar, desto mindre tid finns för att förhandla med andra. När EU kan tala med en enad röst, då kommer vi att vara relevanta.

Dela det här:
Kategorier: Belgien, Demokrati, Ekonomisk utveckling, Europa, Europeiska Unionen (EU)
Taggar: ,

En kommentar

  1. Emma

    Bra artikel Agnes!
    =) Emma

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *