Markreform i Sydafrika 
- kommer rättvisa skipas?

År 1913 antogs en lag som fråntog svarta och färgade sydafrikaner rätten till att äga mark. Det nuvarande regeringspartiet ANC gick därför till val år 1994, efter apartheids fall, med att rättvisa skulle skipas för den tidigare missgynnade befolkningen som drivits bort från sin mark. Processen att återlämna mark från vita sydafrikaner till svarta och färgade sydafrikaner har dock visat sig svårare än väntat. 

År 1913 förlorade svarta och färgade rätten att äga mark. En av Sydafrikas första prioriteringar som demokrati var att införa ett system kallat ”markreformen” för att återställa snedfördelningen av markägarförhållanden. Återlämningen av mark skulle genomföras genom principen ”villig säljer – villig köper”. Det innebär att den sydafrikanska staten köper upp mark från vita sydafrikaner som är villiga att sälja den för att sedan återlämna den till den tidigare missgynnade befolkningen. Målet är att återlämna 30 procent av ”vitägd” mark till svarta och färgade. Man beräknade att processen skulle ta ett par år. I slutet av 2010 hade siffran endast stigit till knappt 5 procent.

Avsaknad av fungerande institutioner

Problemet med markreformen är att ansvariga ministerier och institutioner saknat politisk vilja, kapacitet och effektivitet att uppnå målet om 30 procent inom de uppsatta tidsramarna.

Principen ”villig säljer – villig köper” har skapat ett snedvridet markpris. Detta har gjort att processen blivit kostsammare än väntat. Processen har även kantats av korruption där den ansvariga banken för återlämnande av mark flera gånger har tvingats rekapitalisera. Utöver detta så har de olika ansvariga ministerierna och institutionerna saknat samordning vilket innebär att en boende har kunnat återfå mark att odla, men inte erhållit vattenrättigheter vilket lett till att jordbruket kollapsat och många jordbruk gått i konkurs. Man har samtidigt endast kunnat ansöka om att återfå den mark som man haft en tidigare koppling till. Detta har inneburit att många har erhållit mark långt ifrån den plats de bor idag vilket inneburit att odlingsbar mark stått orörd, något som påverkat landets jordbruksproduktion negativt.

Avsaknad av kompetens

De som har återfått mark att odla har inte alltid haft den kompetens som krävs för att bruka marken till dess fulla kapacitet. Det har saknats fungerande stödfunktioner i form av utbildning och bidrag till bönder. Detta har lett till att mycket av den mark som återförts har sålts tillbaka till de tidigare ägarna eller så har jordbruken gått i konkurs. Enligt officiella siffror äger den svarta sydafrikanska befolkningen cirka 18 procent av Sydafrikas (framför allt jordbruks-) mark i jämförelse med 13 procent under apartheid.

Påverkad självförsörjning 

Under apartheid var Sydafrika till största delen självförsörjande gällande livsmedel. Idag minskar antalet jordbruk; somliga har kollapsat helt. Man har uttryckt oro över att Sydafrika skall gå Zimbabwes öde till mötes. Men även om självförsörjningen påverkats anser de flesta denna oro vara överdriven.

Dela det här:
Kategorier: Afrika, Ekonomisk utveckling, Konflikt, Landsbygdsutveckling, Mänskliga Rättigheter, Naturresurser, Sydafrika
Taggar:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *