Moldavien – på väg mot EU?

Valet av Nikolae Timofti till ny president i Moldavien innebär slutet på tre år av politiskt dödläge. Regeringen har gjort EU-integration till högsta prioritet men befolkningens vilja att närma sig EU har de senaste åren sjunkit. En fjärdedel av alla moldaver arbetar utomlands och avtal om visumfria resor är mycket eftertraktat. 

2009 var ett händelserikt år i Moldaviens historia men också inledningen på tre år utan president. Det tidigare styrande Kommunistpartiet anklagades för valfusk vilket ledde till stora demonstrationer som urartade i kravaller samt övergrepp och tortyr av säkerhetspolisen. Efter att Kommunistpartiet misslyckats med att skapa majoritet i parlamentet för sin presidentkandidat utlystes nyval. Så lyckades den liberala och EU-vänliga trepartikoalitionen Alliansen för Europeisk integration bilda regering.

Tre år utan president

Men svårigheterna att utse en president slutade inte där. I över tre år har maktkamp mellan regeringspartierna och oenigheten med kommunisterna tagit fokus från allt annat. Förväntningarna var till en början höga men oförmågan att kunna enas kring en president har allvarligt skadat förtroendet för regeringens ambitioner att föra Moldavien närmare EU. Samtidigt har Kommunisterna, som fortfarande är det största partiet, bojkottat det parlamentariska arbetet och organiserat protester med krav på alliansens avgång.

Att domaren Nikolae Timofti i mars 2012 slutligen kunde väljas till Moldaviens president med stöd från alla regeringspartier tillsammans med tre avhoppade ledamöter från Kommunistpartiet ses därför som en räddning för den styrande alliansen.

EU:s favoritelev?

– Vårt samhälle är splittrat genom politiska, etniska och kulturella skiljelinjer. Vi behöver en gemensam idé för att ena samhället och jag tror att denna idé är europeisk integration, sade Timofti i ett tal till parlamentet strax innan han blev vald.

Moldavien är sedan 2009 ett av de sex länder som ingår i EU:s Östliga partnerskap, ett samarbete som utlovar tätare samarbete med EU i utbyte mot ekonomiska och demokratiska reformer. Bland dessa sex har befolkningens vilja att närma sig EU enligt undersökningar varit som starkast i just Moldavien. Samtidigt visar opinionssiffror från den moldaviska tankesmedjan IPP att den andel av befolkningen som vill att Moldavien i framtiden ska gå med i EU har sjunkit under åren av politiskt dödläge.

  – Människor, särskilt de som bor och jobbar ute på landsbygden, känner inte av EU:s stöd. Att exempelvis exportkvoterna för vin till EU fördubblades förra året gynnar de stora vinexportörerna men är tyvärr inget som den vanlige vinbonden märker av, menar Victor Cotruta som är samordnade för Östliga partnerskapets forum för civila samhället, ett nätverk av frivilligorganisationer tänkta att spela en aktiv roll i EU:s samarbete med Moldavien.

Presidentpalatset

Bråk om diskrimineringslag i vägen för visumavtal

Vad som verkligen skulle märkas tror Victor Cotruta däremot vore ökad fri rörlighet över gränsen till EU och om regeringen lyckas uppnå kraven för avtal om viseringsfrihet.

– En fjärdedel av vår befolkning bor och arbetar redan utomlands, hälften i EU-länder. Visumfriheten skulle inte skapa någon moldavisk massinvandring till EU men innebära att folk kan hälsa på sina familjemedlemmar som arbetar i Italien eller Rumänien utan att genomgå komplicerade och dyra visumprocedurer.

Det visumavtal som är på gång innebär att moldaviska medborgare kommer att kunna vistas i EU upp till 90 dagar utan visum. Ett av de motkrav som ställs av EU är att Moldavien ska anta en lag mot diskriminering grundat på bland annat av kön, hudfärg och sexuell läggning. Lagen har upprepade gånger stoppats av parlamentet efter högljudda protester från kyrkan och andra konservativa grupper som motsätter sig att sexuella minoriteter ska skyddas från diskriminering. Den ökände amerikanske pastorn Scott Lively besökte också förra året Chisinau för att skapa opinion mot lagen och ”varna” för dess effekter.

Trots att man insett att lagen är ett absolut krav från EU har ingen i det instabila politiska läget vågat stöta sig med de konservativa väljargrupperna. Nu när presidenten är vald och de akuta hoten om nyval till parlamentet är borta kanske partierna kan samlas för att få igenom lagen och fortsätta förhandlingarna om visumfrihet.

  – Att veta att gränserna står öppna skulle betyda mycket för oss på ett psykologiskt plan, för att känna oss som en del av Europa. Också Kommunistpartiet brukade tala om visumlättnader, i över 20 år har frågan diskuterats men äntligen ser något ut att hända på riktigt, säger Victor Cotruta.

Dela det här:
Kategorier: Arbetsmarknad, Europa, Europeiska Unionen (EU), Konflikt, Migration, Moldavien, Rättssystem, Yttrandefrihet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *