I kolonisatörernas fotspår

Leopold II var en man med stora visioner och ville till vilket pris som hellst sätta Belgien på kartan som ett av västvärldens maktcentrum. Hans medel för att nå detta mål var att kolonisera det som idag är Demokratiska Republiken Kongo, som till ytan var drygt 76 gånger större än Belgien självt.  Det är en historia som bevittnar om brutala övergrepp, folkmord samt exploatering av speciellt gummi och elfenben. Belgarna är föga intresserade att värna om detta kulturarv, och nu tas ytterligare ett steg av modernisera, förfina och kanske till och med släta över Leopolds II brutalitet.

Två mil utanför Bryssel ligger det natursköna Tervuren och Kung Leopold II gamla sommarställe. Här finns stora mängder bevis från Lepolds erövringsresor, expiditioner och jakter på exotiska djur. Allt fint förpackat i det som idag heter det Kungliga Musseet för Central Afrika, som är kanske det starkaste historiska monumentet i Belgien som påminner oss om Kongos kolonisering. Vid ett besök i museet kan hundratals djur beskådas, bilder från upptäcksresande och deras intryck av kongoleserna. I audioguiden berättas det att flera tusen belgare dog på deras resor läng Kongofloden, men de miljoner kongolserer som strök med nämns knappt. Det ryktas till och med att det en gång funnits en uppstoppad svart man på museet, men detta är något som museet dementerar som elaka rykten.

I dagsläget är allt som det var år 1910 när museet öppnade. En fascinerande tanke att människor för över hundra år sedan tittade på exakt samma saker som idag finns i museet. Vad tänkte de år 1910 när de fick se elefanten, lejonet eller alla bilder och beskrivelser av kongoleserna som vildar?

 


I museet finns berättelsen om leopardmannen, en vilde som enligt sägen var hälften man och hälften leopard, som härjade och spred skräck bland de upptäcksresande.


Upptäcksresandet användes som svepskäl av Leopold II för att erövra och kolonisera Kongo. Leopold, som aldrig genomförde några resor i Kongo själv, utsåg sig själv till Kongos härskare och konung med hjälpt av en filantropisk täckmantel.  Att dokumentera fauna, djurliv och människorraser var Leopolds förklaring till varför belgarna skulle ta Kongo i besittning. Att sedan ställa ut fynden på det Kungliga Museet for Central Afrika var ett sätt att visa belgarna, och andra europeer vad som döljde sig i Afrikas hjärta. Utsällningen finns på museet i sin original form. Men inte länge till. Museet skall stängas om några veckor för en två år lång renovering, för att moderniseras och anpassas till 2000-talets krav.

Denna renovering kan lätt förklaras med att virituella och interaktiva museer lockar fler besökare och står sig bättre i den hårda konkurrensen. Eller så kan det ses som ytterligare ett uttryck av vår tendens att glömma historiska skeenden och vilja gå vidare. Tänka att det som hänt i det förflutna är ett avslutat kapitel och kommer inte hända igen.

Vi lär oss av våra misstag sägs det, men kommer vi ihåg misstag som våra förfäder gjorde? Hundra år är lång tid, men har vi verkligen råd att glömma och gå vidare?

Vill du veta mer? Här kommer två lästips:

Kongo: en historia (2012)

David van Reybrouck

Boken på allas läppar i Belgien, som porträtterar ett sargat land från och med 1850 fram till idag. Historier om exploatering, kolonisering, folkmord, krig och hur detta länkar samman med det Kongo vi ser idag. Boken finns endast på nederländska och engelska just nu, men kommer ut på svenska i höst.

Kung Lepolds vålnad (2001)

Adam Hochschild

Berättelsen om Kung Leopolds II och hans erövring av Kongo, ett av de största folkmorden i modern tid mellan 1890-1910. Enorma mängder gummi och elfenben skeppas från Kongo till Bryssel, folk och natur exploateras hänsynslöst och cirka tio miljoner människor dör i Kongo. Här uppenbaras den grymma verkligheten bakom Joseph Conrads roman ”Mörkrets Hjärta”. Boken reflekterar också en av världens första människorättsrörelser, där bland andra Mark Twain deltar.

Dela det här:
Kategorier: Afrika, Belgien, Europa, Konflikt, Korruption, Kultur, Mänskliga Rättigheter
Taggar:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *