FUF spanar in FN:s råd för mänskliga rättigheter

Rådet för Mänskliga Rättigheter är FN:s främsta organ för att främja och skydda mänskliga rättigheter. Det instiftades 2006 och efterträdde sin ofta kritiserade föregångare Kommissionen för Mänskliga Rättigheter. Rådet har dock förärats med större befogenheter och är underordnat FN:s Generalförsamling. 47 medlemsstater utgör rådsmedlemmarna vilka är fördelade efter geografisk tillhörighet och är valda på en treårsperiod. I början av september samlades rådet till sin tjugoförsta session.

Jag hade privilegiet att för World Federation United Nations Association bevaka sammankomsten under vilken bland annat de nedan beskrivna ämnena behandlades.

Den av rådet tillsatta Syrienkommissionen presenterade sin rapport i vilken man fastslog att regimstyrkor begår såväl krigsförbrytelser som brott mot mänskliga rättigheter. Utomrättsliga avrättningar, tortyr och godtyckliga häktningar har ägt rum med regimens goda minne. Även oppositionsstyrkor har begått krigsförbrytelser men rapporten menar att regimen bär det övergripande ansvaret för inbördeskriget i Syrien.

Paneldiskussionen om ursprungsbefolkningars möjligheter till likabehandling i brottsmål pekade på en rad hinder mot likaberättigande. I regel hålls förhandlingar inte på minoritetsspråk och översättningar är, i den mån de existerar, ofta bristfälliga. Dessutom är analfabetismen utbredd inom dessa grupper vilket ytterligare försvårar tillgängligheten. Till listan kan också ofta långa och kostsamma resor till domstolen i huvudstaden läggas, vilka drabbar landsbygdsbefolkningar hårt.

Under sessionens sista vecka togs glädjande konsensusbeslut om resolutioner för att stärka incitamenten för ökad tillgänglighet till säkert dricksvatten och sanitet samt för förbättrad mödrahälsa och ökade resurser i kampen mot mödradödlighet. Dessvärre röstades Rysslands mycket kontroversiella resolution om främjandet av traditionella värderingar igenom med tjugofem röster för och femton emot, sju avstod från att rösta. Det är problematiskt att resolutionen misslyckas med att definiera dessa värderingar och många icke-statliga organisationer, så kallade NGOs, har med rätta uttryckt oro över att resolutionen söker lansera traditionella värderingar som ett alternativ till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Särskilt bekymmersamt är det i skenet av att sådana värderingar ofta åberopas till försvar för kränkningar mot universella mänskliga rättigheter.

FN:s råd för Mänskliga Rättigheter håller sin näst session våren 2013.

Dela det här:
Kategorier: Europa, Förenta Nationerna (FN), Mänskliga Rättigheter, Schweiz

Om HansFridlund

Efter studier på University of Sussex och Högskolan i Halmstad har Hans avlagt kandidatexamen i statsvetenskap. Efter att ha arbetat som utredningssekretare gör han nu praktik för World Federation United Nations Association. För WFUNA bevakar Hans främst FN:s ansträngningar för att främja och skydda mänskliga rättigheter med ett särskilt fokus på Human Rights Councils verksamhet. Att bereda all världens befolkning tillgång till mänskliga fri- och rättigheter är en absolut nödvändighet i strävan efter ett inkluderande internationellt samhälle.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *