4+4+4 utbildar och delar en ny generation

Turkiets nya utbildningsreform raderar inte bara sviterna av det sekulära system som infördes efter militärkuppen 1997, utan ifrågasätter också ungas – framför allt flickors – rätt till utbildning. 

Foto: Sofia Hafdell

Turkiet är ett delat land i många politiska frågor. Det regerande Rättevise- och utvecklingpartiets (AKP) nya utbildningsreform är bara ett exempel på politiska ageranden som vidgar gapet mellan anhängare och kritiker till partiet, där ungas – framför allt flickors – rätt till utbildning ställs på sin spets. Den så kallade 4+4+4-reformen som verkställdes i och med skolstarten i september har redan orsakat högljudda protester från bland andra oppositionspolitiker, lärare och allmänheten i stort. Man frågar sig vilken betydelse som reformen kommer att ha på landets unga: vad blir 4+4+4?

Foto: Sofia Hafdell

Det enkla svaret är 12 – det antal obligatoriska skolår som den nya skolreformen rekommenderar. I jämförelse med de tidigare 8 åren talar lagändringen för en märkbar förbättring, men resultatet är snarare ett steg tillbaka än ett steg framåt från de sekulära principer som upprättades för femton år sedan.

Den förra utbildningsreformen kom till efter att militären störtat den då regerande Islamorienterande alliansen 1997. De tidigare 5 föreskrivna skolåren ändrades till 8 oavbrutna år samtidigt som man förbjöd föräldrar från att tidigt sända sina barn till religiösa skolor, så kallade imam hatip, i ett försök att sekularisera landet. 1997 års reform kom att minska negativa trender såsom barnarbete och barnäktenskap avsevärt. Enligt TÜSAID sjönk antalet 16-åriga flickor som giftes bort med 46 % under åren efter förra utbildningsreformen.

Foto: Sofia Hafdell

Det är uppdelningen av skolåren under den nya reformen som har triggat en het debatt om vilken framtid som det regerande AKP ser för landets unga. 2012 års reform innebär att skolåren delas upp i tre intervaller (därav 4+4+4). Detta återinför alternativet med imam hatip och tillåter föräldrar att välja distansutbildning från hemmen redan efter att deras barn gått klart de första skolåren i lågstadiet. Det kan därför bli lättare att frånta barn deras rätt till utbildning, vilket förväntas slå hårdast mot familjer i östra och sydöstra Turkiet där många barn, speciellt flickor, inte alltid går i skolan.

Sett till Turkiets position som en politisk och ekonomisk viktig spelare och inspirationskälla regionalt ger reformen skäl till att ifrågasätta AKPs planer för landets framtida utveckling. Istället för att satsa på att kvalitetsutbilda en ny generation, lär 4+4+4 bidra till att djupare dela landet.

Även om deras plats på skolgården känns självklar, kommer de att påverkas av regeringens nya utbildningsreform, där ungas – framför allt flickors – rätt till utbildning ställs på sin spets. Foto: Sofia Hafdell

Dela det här:
Kategorier: Europa, Turkiet, Utbildning
Taggar: , , ,

Om sofiahafdell

Studerar masterprogrammet Communication for Development på distans från Malmö Högskola och arbetar sedan juni 2012 som projektansvarig på Global Political Trends Center (GPoT Center) i Istanbul, Turkiet. Hon avslutade sin kandidatexamen i internationella relationer vid Malmö Högskola och har även studerat vid University of Sydney, Australien, och Istanbul Kültür University, Turkiet. Sofia har skrivit för FUF-korrespondenterna och webtidningen FUF i Världen sedan lanseringen 2012.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *