Energiförsörjning- ett stort problem för skolor på landsbygden

På skolan Ulembwe FDC i södra högländerna i Tanzania har nyligen två projekt genomförts för att öka tillgången till ren och billig energi. Ett nytt bibliotek med datorsal som drivs av solceller har nyligen byggts. Samtidigt installeras en gödselbrunn för att producera gas för matlagning. Projekten kommer att underlätta livet på skolan mycket, men det bästa vore att vara kopplade till elnätet.

Mr Haule och mr Chongolo inspekterar ritningar för de nedgrävda gödselbrunnarna för gasproduktion. Foto: Johanna Bergsten

I södra högländerna i Tanzania ligger Ulembwe Folk Development College (Ulembwe FDC). Byn Ulembwe ligger på en högplatå som många mil söderut slutar i en brant sträckning ner mot Malawisjön. Skolan ligger på en öppen plats med högplatåns kullar böljande runt omkring. Just nu är en stor del av skolans baksida uppgrävd för att ge plats åt de gödselbrunnar som ska producera gas för ett av skolans nya energiprojekt. Kodynga kommer att samlas ihop från de omgivande byarna och i brunnarna omvandlas till metangas som via nedgrävda rör går direkt in i skolans kök och blir ett välbehövligt energitillskott för matlagningen.

Skolan rektor mr Haule visar upp gödselbrunnarna och grävarbetet och visar samtidigt kort från arbetet med att konstruera brunnarna. Han är mycket nöjd med projektet, som har finansierats av en europeisk NGO för alternativa energikällor.

– Gasen från gödselbrunnarna kommer att vara en stor tillgång för skolan. En lättnad för vår hårt ansträngda ekonomi och det kommer även att underlätta arbetet i köket.

Energitillgång är ett ständigt problem för skolan eftersom den ligger nästan en mil från närmsta elstolpe. Som på de flesta andra ställen i Tanzania används ved för matlagning, vilket är en stor utgiftspost. Hela 15 % av skolans totala budget går åt till att elda i matlagningsspisarna. Förutom gasen från gödselbrunnarna ska sågspån användas som bränsle i kompletterande spisar i det nya köket. Runtom i högländerna finns det mycket skogs- och träindustri och sågspån är relativt billigt. Det är bra att inte vara beroende av en enda energikälla för matlagningen.

Ett annat nyligen avslutat projekt är byggandet av ett skolbibliotek med datorsal som drivs av solceller på taket. Fyra stycken 100-wattsbatterier laddas av solcellerna. Hittills används de endast för datorsalen och lampor i biblioteket. Förhoppningsvis kan de utökas och kopplas ihop med skolans interna elnät, en del rum har redan två lampknappar. Mr Haule förklarar

– Vi har redan ett internt elnät som drivs med generatorer för att lysa upp skolområdet mellan klockan sju och tio på kvällen. Generatorerna är dyra i drift och solenergi är förstås bättre för miljön. Tillgång till datorer och skrivare kommer att underlätta vårt arbete mycket. Tidigare var vi tvungna att åka till Njombe för att skriva ut, vilket tar nästan en timma. Men vi har ännu ingen internetuppkoppling på skolan. Resurser är verkligen inget som skolan har gott om.

Mr Haule och mr Chongolo framför den nya biblioteksbyggnaden med solpanel på taket. Foto: Johanna Bergsten

Ulembwe FDC är en av de återstående femtiotal FDC’s som skapades på 1970-talet med svenska folkhögskolor som inspiration. Skolorna erbjuder utbildning i praktiska ämnen till ett billigt pris. Vanliga inriktningar är matlagning, sömnad, jordbruk, elinstallation och bilmekanik. Dessutom ges undervisning i engelska, swahili, samhällskunskap och företagsekonomi.

Skolorna får en försumbar summa i stöd från staten. Deras överlevnad hänger på rektorernas egna initiativ och driftighet för att få in pengar genom olika projekt och samarbeten.

– Våra skolor är som övergivna barn. Vi får inga resurser av utbildningsdepartementet, menar Mr Haule och fortsätter:

-Vi erbjuder praktiskt användbar undervisning för ungdomar som inte har haft möjlighet att börja eller fullfölja secondary school. Vi är ett realistiskt alternativ för ungdomar på landsbygden, men vi kämpar i motvind.

Ulembwe FDC har alltså som så många andra skolor i Tanzania ingen möjlighet att koppla sig till elnätet. Att dra kabel från närmsta by är otänkbart för skolan att finansiera själva och även om det fanns en elledning utanför skolan skulle anslutningsavgiften vara motsvarande 10 000-tals kronor. Det kan tyckas besvärligt att undervisa i elinstallation utan el, men det går. Även om de nya energiprojekten kommer att underlätta skolans verksamhet mycket och speciellt solpanelen ger nya möjligheter vore det ändå bäst att vara kopplad till elnätet.

Några el-elever jag pratar med instämmer.

– Solpaneler är bra, och en självklar energikälla för framtiden, men i längden är det mer användbart att ha tillgång till el från elnätet, det innebär en säkrare tillgång.

Dela det här:
Kategorier: Afrika, Landsbygdsutveckling, Miljö, Tanzania, Utbildning

Om Johanna Bergsten

Jag kom till Tanzania första gången 2003 och är sedan dess fast i Tanzania och Östafrika. Har rest en del fram och tillbaka och sedan bott här i sammanlagt tre år. Nu läser jag Masterprogrammet i Utvecklingsstudier i Uppsala och är i Tanzania i två månader igen för att göra fältstudier för min uppsats. Uppsatsen handlar om hur ungdomar på landsbygden använder mobiltelefoner och internet för att delta i samhället - spridning och utveckling av mobilanvändande har varit enorm här senaste åren men frågan är om det kommer alla till del eller om vissa grupper riskerar att hamna ännu mer vid sidan av informationsflödet.

Hemma i Sverige har jag senaste året varit engagerad i FUFs studentverksamhet och varit samordnare i gruppen som ordnar öppna seminarier, främst de ärorika "Fåtöljensamtalen".
Jag brinner för global rättvisa och strävan efter samhällen med lika möjligheter för alla.

Ni kan också följa mig på jobergsten.wordpress.com

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *