”Equal? What means this?”

Gerogien har Europas lägsta kvinnliga representationen i politiken. Detta bygger på en ojämnställdhet som finns djupt rotad och accepterad i landets kultur sedan långt tillbaka.

Jag och Nino Bulia, en 48 årig änka går på en av ”huvudgatorna” i den lilla byn Zudgidi i västra Georgien. På en av de gamla trasiga väggarna som vi går förbi har någon klottrat orden ”Some people are more equal!” med svarta spretiga bokstäver. Jag hajjar till, både för att texten är på engelska, vilket inte används allt för flitigt i landet, och för att den har ett starkt budskap som skriker ut verkligheten rakt ut mot trottoaren. Jag pekar och läser texten högt för Nino som trots att hon bott i byn i hela sitt liv och behärskar engelska på nybörjarnivå verkar uppriktigt förvånad över att se texten.
”Equal, what means this?” frågar hon och jag försöker stapplande att förklara. ”Equal means that everyone have the same rights. It means that it doesn’t matter if people have differences, they are treated the same way anyway”.  Men Nino skakar oförstående på huvudet och tittar undrande på mig och inför hennes blick står jag mållös. Hur ska man förklara begreppet jämställdhet och jämlikhet i en kontext där en ojämställd vardag ses som den enda verkligheten för en stor del av befolkningen? Hur förklarar man jämlikhet i ett land där kvinnor och mäns olika roller är så djupt rotade att det framställs som oförståligt att begrunda att det finns alternativ till denna verklighet? Men den stora frågan som jag tog med mig av denna korta men starka upplevelse på Rustaveli streets i Zugdidi är; vem har skrivit texten och hur uppkommer jämställdhetskampen i ett land med en lång historia av ojämnställda förhållanden?
Den kvinnliga representationen i Georgien förra året med sina 6% ses som den lägsta i hela Europa. Detta medför att kvinnors röst och rättigheter kommer i skymundan och bortprioriteras.
Hur kommer den nya regeringen i landet att handera de förväntningar som finns kring att förbättra den kvinnliga representationen i politiken? Och vilka är problemen som ligger bakom denna accepterade ojämnlika fördelningen av makt mellan kvinnor och män?
Dessa ämnen kommer jag att fördjupa mig i det kommande halvåret i Zugdidi som praktikant på en kvinnorätts-organisation. Jag vill uppmärksamma landet, kvinnorna och de kulturella normerna som råder i detta lilla land. Ett land där det på många sätt känns som att resa tillbaka minst 100 år i tiden.

Dela det här:
Kategorier: Demokrati, Europa, Genus, Georgien, Mänskliga Rättigheter
Taggar:

Om SofiaStrive

Sofia rapporterar om ämnen som diskuteras, händelser som förändrar, åsikter som uttrycks eller förtrycks samt personer som verkar under ytan. Den lilla individen, det lagom stora samhället och egna luddiga personliga resonemang.

Efter ett halvårs vistelse i en liten "stad" på landsbyggden i västra Georgien, vilket ni kan finna inlägg om, har hon nu rullat vidare och bor för tillfället i Kosovos huvudstad Pristina. Här i Kosovo praktiserar hon på svenska ambassaden och hänger med en stor blandning finuriga människor av alla dess slag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *