Vem för kvinnofrågor?

I trafiken finns det få regler och hastighetsbegränsningar men när det kommer till kvinnors involvering och roll i politiken krävs det en stor portion tålamod och försiktighet.

Inom politiken finns det krafter och normer som förhindrar såväl män som kvinnor att föra upp genderfrågor och jämställdhet på dagordningen – detta leder till att denna diskussion effektivt utesluts vilken påverkar hela samhället i Georgien.

Då diskussioner om hur man ska utforma ett mer jämställt samhället dyker upp är det ofta som betydelsen av kvinnor i politiken kommer fram. ”Men vilka förväntningar finns det på männen i politiken att de ska föra in gender och jämställdhet på dagordningen?” frågade jag Manana en ljummen dag då vi skumpar fram i en halvhel taxibil. ”Män har inget intresse av gender-frågor, eller de prioriterar i alla fall andra frågor före. Därför kommer diskussioner kring jämställdhet aldrig fram. Män tycker helt enkelt inte att gender är deras diskussion att föra” säger Manana. Detta är tyvärr ett faktum som verkar delas av såväl män som kvinnor som jag talat med i landet. Taxin girar för att inte köra in i ett gäng kossor. Jag sitter på passagerarplatsen där det faktiskt finns säkerhetsbälte. Dock fungerar inte spännet till mitt säkerhetsbälte så därför har chauffören vänligt virat mitt säkerhetsbälte kring handbromsen istället. Den används tydligen ändå aldrig.

Kossorna klarar sig än en gång och jag pustar ut. ”Men om man förlitar sig på att det enbart är kvinnor som ges rollen att föra genderfrågor riskerar inte det att utesluta kvinnor ur alla andra ämnesområden samtidigt som männen avsägs ansvaret och enkelt kan undvika dessa frågor?” frågar jag Manana.
”Vi måste börja med att ha några som kan föra genderfrågan över huvud taget. Och eftersom männen inte prioriterar gender särskilt högt så måste det bli kvinnorna som för fram den frågan. Därefter kan starta med att utveckla kvinnornas roll i politiken så de får mer inflytande på fler ämnesområden. Men det är en lång process så klart och kommer ta tid” säger Manana. Och så kommer det igen, med ett litet finurligt leende, det genomgående mantrat i denna kultur ”sakta men säkert my Dear”.
Bilen guppar till kraftigt igen och jag känner hur någonting rullar över mina fötter. Det är knoppen till växelspaken som trillat av igen. Det händer lite titt som tätt och jag börjar vänja mig. Jag ler och räcker över den till chauffören som nickar och skruvar på den lite hastigt och provisoriskt igen. Tafiken verkar vara det enda som inte kan betraktas som ”sakta men säkert” tänker jag medan vi girar för ännu en stor ko som bestämt sig för att lägga sig ner och vila i en vägkrök.
I Zugdidi har EUMM (European Union Monitoring Misson) ett litet fältkontor. Fabrizio är en pratglad och munter italienare som jobbar på detta kontor sedan åtta månader tillbaka. Över en jummen öl och ett tjog salta pinnar diskuterade jag ämnet kvinnopolitik med honom för att försöka få klarhet i varför det är så få män som inte ser gender som enbart en fråga för kvinnor att föra. ”Självklart råder det en diskurs även kring hur männen i Georgien bör förhålla sig. Många georgiska män upplever en förväntan på att de ska vara maffiga och powerful. Och många av dem tror så klart att det är det som georgiska kvinnor vill ha och vad det innebär att vara man. Tyvärr är genderfrågor inte klassade som ”matcho” och därför blir det liksom omaskulint och lite mesigt i vissa mäns ögon om en man skulle engagera sig för mycket i dessa frågor”.
De salta pinnarna är lilte fuktiga och mjuka, men Fabrizio lyckas ändå få det att knastra när han tuggar. Jag sköljer ner en munfull pinnar med en klunk öl och drar mig till minnes vad min kollega Izo sa då jag diskuterade ämnet med henne tidigare i veckan. ”Problemet uppstår dock då kvinnor i sin valkampanj säger att hon vill satsa på gender och jämställdhet, då är det svårt för henne att bli invald eftersom det inte finns många män som blir intresserade av att rösta på henne”. Då man sätter problematiken med mäns tveksamhet och ovilja att belysa genderfrågor i relation till problematiken med att kvinnor inte har möjlighet att diskutera genderfrågor för det skulle innebära ett hinder för henne att över huvud taget få en roll i politiken, då börjar en varningssignal ringa i mitt huvud. Frågan uppstår; Vem är det då som faktiskt vågar och kan diskutera gender och jämställdhet i politiken i detta land?

 

Dela det här:
Kategorier: Demokrati, Europa, Genus, Georgien

Om SofiaStrive

Sofia rapporterar om ämnen som diskuteras, händelser som förändrar, åsikter som uttrycks eller förtrycks samt personer som verkar under ytan. Den lilla individen, det lagom stora samhället och egna luddiga personliga resonemang.

Efter ett halvårs vistelse i en liten "stad" på landsbyggden i västra Georgien, vilket ni kan finna inlägg om, har hon nu rullat vidare och bor för tillfället i Kosovos huvudstad Pristina. Här i Kosovo praktiserar hon på svenska ambassaden och hänger med en stor blandning finuriga människor av alla dess slag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *