Aktivt arbete för kvinnors ökade makt i det indiska samhället

I Indien är könsstrukturerna tydliga – kvinnor har betydligt lägre status än män. Flertalet organisationer har uppmärksammat detta problem och startat olika projekt för att öka kvinnors självbestämmande och inflytande i samhället, vilket kallas för ’women empowerment’. 

Medlemmar från en självhjälpsgrupp. Foto: Linda Hillberg

Medlemmar från en självhjälpsgrupp. Foto: Linda Hillberg

Jag anlände till Bangalore, Indiens tredje största stad, i februari, spänd och förväntansfull. Syftet med min resa var att arbeta med ett projekt inom ”women empowerment” (WE). Projekttiden började med en förberedelsevecka, en vecka som skulle minska kulturkrockarna, minska förvirring och frustation och fungera som en mjukstart  för våra  projekt. Vi som deltog i projekt med inriktning på WE fick lära oss en viktig sak: i Indien är vi inte feminister. WE-projekten är inte någon feministisk rörelse, då det inte handlar om att jämställa män och kvinnor, utan om att stärka kvinnorna ekonomiskt och göra dem ekonomiskt självständiga.

Förberedelseveckan var nödvändig. Även om det var en mjukstart fick jag uppleva många kulturkrockar.

Skillnaderna mellan könen är stora och strukturen är tydlig. Kvinnorna är underordnade männen och de skiljs åt. Män och kvinnor sitter till exempel på olika sidor i bussen och kvinnor har mycket striktare regler angående klädsel än män.

En kvinna i sin grönsaksaffär. Foto: Linda Hillberg

En kvinna i sin grönsaksaffär. Foto: Linda Hillberg

Arbetet på organisationen där jag drev mitt projekt  kretsar kring  självhjälpsgrupper och mikrolån. Självhjälpsgrupperna består av 12-20 kvinnor som alla är fattiga och oftast saknar egen inkomst. Under min tid hos organisationen träffade jag flera medlemmar från självhjälpsgrupperna som berättade om sina liv innan de blivit medlemmar i gruppen. Majoriteten var hemmafruar, saknade egen inkomst, självförtroende och socialt liv. Samtliga kvinnor som jag träffade utstrålande en tacksamhet över att de blivit medlemmar i en självhjälpsgrupp då det hade förbättrat deras liv markant. Den finansiella hjälpen, genom mikrolån, nämndes som den största fördelen med medlemskapet, men vikten av de sociala förbättringarna underströks också.  Kvinnorna  vittnade även om hur deras självförtroende har förbättrats, att de nu har blivit en del av beslutsfattandet i familjen och involverade i aktiviteter i samhället. Det är också detta antagande som gett upphov till WE-projekten: när kvinnor får ekonomiskt stöd förbättras hela deras livsituation. Det ekonomiska stödet, kontinuerliga möten med gruppen samt föreläsningar och workshops ska bidra till  att stärka kvinnans roll. Tillsammans med antagandet om att kvinnornas livsituation ska förbättras finns även en förhoppning hos organisationerna att kvinnorna ska investera sina vinster i sina barns utbildning. Denna förhoppning verkade stämma överens med kvinnornas intressen, då kvinnorna jag mötte entusiastiskt talade om det faktum att de nu har möjlighet att ge sina barn utbildning och att deras ökade välfärd kommer att leda till att deras barn kommer att lyckas i samhället.

Jag märkte snart att arbetet med WE har en agenda. Det handlar inte bara om de enskilda kvinnorna och deras liv. Det handlar också om att lyfta deras barn till en högre nivå i samhället och om att stärka hela familjer och byar. Kvinnorna är viktiga aktörer i kampen för att förbättra samhället.

Det är här som arbetet med WE skiljer sig från mycket annat. Det finns en övertygelse om att det krävs just en kvinna för att förbättra situationen. Det är kvinnorna som kommer kunna starta upp vinstdrivande företag. Det är kvinnorna som kommer kunna investera sina vinster i framtiden. ”Var är männen?”, frågade jag, ”vad gör deras män?” Jo, männen finns där får jag veta. De finns där och stöttar kvinnorna i deras arbete och val. Kvinnor, som till en början saknade inkomst och möjlighet att fatta beslut inom familjen, blir den drivande kraften och männen får en roll som stöttepelare.

Nej, i Indien är de flesta ännu inte uttalat feminister, men det arbetas aktivt för att kvinnor ska anses vara lika värda män. Organisationerna arbetar med ekonomisk självständighet, men vad  jag har sett förstärks även den personliga självständigheten genom den ekonomiska självständigheten. WE-arbetet i Indien har fortfarande en lång väg att gå och många hinder att ta sig igenom, men redan nu går det att se stora förbättringar. I det stora hela kan det verka som små förändringar, men för den kvinna vars liv blir förbättrat betyder det allt.

Dela det här:
Kategorier: Asien, Ekonomisk utveckling, Fattigdom, Genus, Indien, Kultur

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *