USA- en supermakt i skuld sedan 1790

USA står inför stora ekonomiska förändringar. Den 1 mars i år trädde automatiska budgetnedskärningar, kallat sequester, i kraft. Nedskärningarna kommer att drabba de amerikanska medborgarna vars land redan har en statsskuld på över 16 miljarder dollar. En oenig kongress gör det svårt att driva förhandlingar om hur man ska minska landets stora skuld. Akuta, kortsiktiga beslut är vad som fattas samtidigt som landets skuldklocka stadigt tickar uppåt med 47 000 dollar i sekunden.

Kongressen sätter käppar i hjulet för budget förhandlingar. Foto: Dina Savaluna, Flickr

Kongressen sätter käppar i hjulet för budget förhandlingar. Foto: Dina Savaluna, Flickr

Ända sedan USA fick sin första president år 1790 har landet varit skuldsatt. Den värsta ekonomiska krisen i landets historia skedde på 1930-talet under den stora depressionen då över 12 miljoner amerikaner, vilket motsvarade nästan en fjärdedel av befolkningen, förlorade sina arbeten.

Vändningen för den stora depressionen kom i samband med andra världskriget då militären skapade miljontals arbetstillfällen för de amerikanska medborgarna. Även om kriget gynnade den enskilda individen satte det landet i stora skulder på grund av de stora satsningar man gjorde. Arbetslösheten byttes i grund och botten ut mot en större statsskuld.

När Ronald Reagan kom till makten på tidigt 80-tal hade han en teori om att skattesänkningar skulle gynna statens inkomst då sänkta skatter skulle bidra till ökad konsumtion. De utlovade höjda skatteintäkterna inträffade aldrig då Reagan samtidigt som han sänkte skatterna rejält även ökade statens utgifter. Den statsskuld som Reagans sju företrädare lyckats hålla i styr sedan andra världskriget sköt nu åter i höjden.

I Augusti 2011 skrev Obama under den lag vars syfte var att innan årsskiftet 2012 tvinga kongressen att ta ett beslut om hur man ska minska landets stora statsskuld. Kongressen lyckades i sista sekund kompromissa sig fram till ett beslut som innebar att de mest brådskande nedskärningarna uteblev, och de mindre akuta budgetförhandlingarna sköts upp till slutet av februari. En oenig kongress misslyckades med sitt uppdrag då senatens republikaner vägrade att gå med på de ytterligare skattehöjningar som krävdes, och den 1 mars i år trädde Sequestern i kraft. Sequestern innebär radikala budgetnedskärningar på över 1 miljard dollar under en nioårsperiod där försvaret, omsorg och skola är värst drabbade.

En tickande statsskuld. Foto: www.usdebtclock.org

En tickande statsskuld. Foto: www.usdebtclock.org

I ett försök att undvika ytterligare kortsiktiga, krisdrivna beslut om budgeten meddelade Obama den 6 april att han kommer att framföra ännu ett budgetförslag till kongressen. Enligt Obama innefattar det nya budgetförslaget många förslag som republikanerna tidigare sagt sig kunna acceptera.

Risken för en ny lågkonjunktur sägs enligt ekonomer dock vara liten. Samma dag som budget-nedskärningarna trädde i kraft sa Obama i ett uttalande att han inte räknar med en stor finansiell kris, men att människor kommer att bli drabbade och att ekonomin inte kommer att växa så fort som den skulle gjort om man i kongressen accepterat den budgetplan som skulle hindrat sequestern från att träda i kraft.

Dela det här:
Kategorier: Ekonomisk utveckling, Nordamerika, USA

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *