Cholitans garderob 2013 – en modespaning från La Paz

Bilden av La Paz både nationellt och internationellt är ofta den av de branta, husbeklädda backarna eller de många demonstrationerna – antingen i protest mot beslut och bestämmelser, eller för ökade rättigheter. Dock ses nog den ständiga närvaron av den traditionella andinska kvinnans bjärta och pompösa kläder och accessoarer på gator, torg och marknader som det mest typiska attributet i stadens identitet. 

Veronica Choque köper tyg till en ny överkjol. Hon har själv sytt och broderat sin manta (sjal). Foto: Mia Moberg

Veronica Choque köper tyg till en ny överkjol. Hon har själv sytt och broderat sin manta (sjal). Foto: Mia Moberg

Med hög och rund hatt, flera lager kjolar, guldinramade tänder, platta sandaler, långa flätor med svarta extratofsar längst ner, glittrande sjal med knutna och broderade mönster och därtill en säck i ett randigt mönster bunden över axlarna, har hon fått rollen att symbolisera Evo Morales högborg. Hennes utvändiga ”jag” får till och med allt som oftast stå för ett av de yttersta igenkänningstecknen för Latinamerikas färgrikedom och kulturella mångfald. När president Morales tillträdde år 2006 och började använda andinskt mönstrade kavajer visade han upp sin egen stolthet för sin härkomst. Desto viktigare stärkte och uppgraderade denna internationellt uppmärksammade klädkod även intresset för, och värderandet av, det mångnationella Bolivias olika traditionella klädstilar och folkloriska uttryck. Särskilt fick sig den andinska klädstilen för cholas (traditionella aymara- och quechua-kvinnorna, av många kallade ”cholitas”) en extra skjuts av uppmärksamheten – ett nytt erkännande av den, tidigare diskriminerade, klädstilen och kulturen.

Under Gran Poder, La Paz:s största och viktigaste karneval, ser man det senaste i cholita-modet, både i paraden och på åskådarläktarna. Här ser vi dansare för den traditionella dansen morenada.  Foto: Mia Moberg

Under Gran Poder, La Paz:s största och viktigaste karneval, ser man det senaste i cholita-modet, både i paraden och på åskådarläktarna. Här ser vi dansare för den traditionella dansen morenada. Foto: Mia Moberg

Det nuvarande chola-modet härstammar från kolonialtiden, då spanjorerna tvingade kvinnorna på den andinska högplatån att bära det senaste modet från den iberiska halvön. De nya klädesplaggen bestod av stora broderade sjalar med långa fransar (liknande de från Sevilla), tjocka kjolar i flera lager och ankelhöga stövlar med klack –  då i Bolivia kallat ”chula-mode”. Det nu självklara höga plommonstopet tillkom först senare när en hattförsäljare (som ville få slut på sitt lager av manshattar), lovade och övertygade de andinska kvinnorna att användandet av hatt gav ökad fertilitet. Till överdel, under sjalen, bärs oftast pastellfärgade koftor och jumprar med pärlor och glittriga detaljer, något som tillkommit under andra delen av 1900-talet. Guldörhängen och en brosch, alternativt en stor dekorerad nål, som håller fast sjalen över bröstet, är även de nästintill obligatoriska  accessoarer.

Men trots de traditionella och kulturella aspekterna av chola-modet ska man inte tro att cholitan är en stagnerad och onyanserad representant av Bolivias modevärld. Modets svängningar påverkar även cholitans sätt att klä sig. Sedan mitten av åttiotalet används nya lättare och mer färgglada och moderna tyger till överkjolarna, vilka tidigare tillverkades av ull från djur på högplatån. Koreanska tyger med diskreta djurmönster eller vävda med ”metallic”-trådar som ger lyster, är just nu det allra senaste vid köp av ny överkjol. Dock är kostnaderna för att få den bästa kvaliteten på kläderna skyhöga – flera månadslöner kan krävas om man vill skaffa sig det vackraste och mest välgjorda hantverket. Man kan jämföra med vad det kostar att köpa sig en kostym från ett av de stora västerländska modehusen. Något som håller nere priset vid inskaffandet av en ny kjol eller av nya underkjolar är landsbygdstraditionen att sy sina egna. Även sjalarnas långa fransar knyts ofta av köparen själv i det mönster som önskas.

Foto: Mia Moberg

Foto: Mia Moberg

När vi tittar tillbaka på historien och samtidigt på dagens cholitor som medvetet mixar koreanska skimrande tyger  och traditionella alpackamaterial är det tydligt att denna andinska klädstil, med rötter i det europeiska 1800-talsmodet, sannerligen utgör ett eget uttryck av tradition och kultur men påverkas samtidigt av modets svängningar.

Dela det här:
Kategorier: Bolivia, Kultur, Latinamerika

Om Mia Moberg

Som informations-och journalistpraktikant för Svalorna Latinamerikas Boliviaprogram jobbar jag mellan feb-aug 2013 i La Paz och i El Alto med att skriva artiklar och reportage om arbetet för stärkta mänskliga rättigheter för barn och unga.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *