Kemiska vapen, Syrien och multilateral diplomati i Haag

Organisation for the Prohibition for Chemical Weapon

I veckan pågår multilaterala förhandlingar i Haag kring den kemiska vapenkonventionen (CWC) framtida utveckling. Konventionen överses och bevakas av Organisationen för förbudet mot kemiska vapen (OPCW) – vars Tekniska Sekretariat finns i Nederländska Haag.

Trots att Konventionen är relativt okänd internationellt utgör CWC en av de mest framgångrika multilaterala nedrustningsregimerna i klassen massförstörelsevapen. CWC är historiskt sett, efter fördraget om icke-spridning av kärnvapen (NPT), det mest omfattande nedrustningsfördraget, i förhållande till antal medlemsstater. Dessutom har nästan 80 procent av alla deklarerade lager av kemiska vapen verifierats och förstörts, ett antal som förväntas nå 99 procent under de kommande fem åren.

I år, 28 juni 2013, trädde också den kemiska vapenkonventionen i kraft i Somalia sedan den ratificerats av landet som konventionens 189e medlemsstat. Endast sju stater står därmed i dagsläget utanför konventionen, däribland Syrien, vilket vidare har komplicerat anklagelser kring användningen av kemiska vapen i den pågående konflikten i Syrien.

Ett av de mer överordnade ämnena på det verkställande rådets dagordning i veckan är också situationen i Syrien, som tilldelats en separat programpunkt. Det har ännu inte formellt fastställts vilken part, eller parter, i den syriska konflikten som kan vara ansvariga för en eventuell tillämpning av kemiska vapen mot den civila befolkningen, med stort mänskligt lidande till följd. Anklagelserna kring användningen av kemiska vapen i Syrien har framförts under en längre tidsperiod, men har på senaste tid fått allt mer legitimitet, inte minst i och med publikationen av en rapport från Förenta Nationernas råd för mänskliga rättigheter (UNHCR) i juni 2013, vilken implicit sammankopplade den syriska regeringen mer eller mindre kända innehav av kemiska vapen med incidenter av potentiell användning av kemiska vapen mot den civila befolkningen på platser som Saraqeb, Damaskus och Aleppo under våren 2013. Regeringsfientliga styrkor har också extensivt anklagats för användning av kemiska vapen.

Konfliktens utveckling i och med dessa allt med grundade anklagelser har framhävts i såväl lokal som internationell media.  Obama har vid upprepade tillfällen hänvisat till en överträdd ’röd linje’ där användningen av kemiska vapen skulle utgöra en grov kränkning av internationella normer och vidare riskera provocera en amerikansk militär intervention i konflikten. Händelserna har också uppmärksammats vid upprepade tillfällen vid det tekniska sekretariatet i Haag och varit föremål för omfattande debatt, inte minst under den tredje översynskonferensen i april som också besöktes av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon.

De faktiska konsekvenserna för en allt mer desperat situation i Syrien återstår dock att se.

Karin Larson 

Dela det här:
Kategorier: Europa, Förenta Nationerna (FN), Konflikt, Militära interventioner, Syrien, USA
Taggar: , , , , ,

Om Karin Larson

Efter studier i Internationella Relationer och Social Antropologi vid Stockholm Universitet praktiserade jag på Organisation for the Prohibition for Chemical Weapons i Haag, Nederländerna, samtidigt som jag skrev min kandidatuppsats om massförstörelsevapen, internationella normer och dess vidare inverkan på hur vapen kan komma att regleras multilateralt. På OPCW arbetade jag främst med diplomati i olika avseenden.

För tillfället arbetar jag på Women's Initiatives for Gender Justice, en organisation som bevakar den Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *