Slaveri idag.

Jag känner att jag ändå måste fråga, fast jag märker att det är något ingen nämner. Nu är Eyerusalem hemma och då låtsas vi att allt är som vanligt. Som om hon inte varit borta i åtta månader och bara hört av sig totalt två gånger. Som om hon inte snart ska åka igen.

-Hur är det i Beirut?
Jag slänger ur mig det som om det var en naturlig fortsättning på samtalet vi haft innan. Hon ler stort.

-Bara bra! Jättebra!
Sen tvekar hon.

-Fast dåligt också. Väldigt dåligt. Det är hårt. Hårt arbete.

-Vad har du för jobb då?

-Ja du vet. Olika. Nu jobbar jag för en agency.

Över en halv miljon Etiopier har flytt landet illegalt för att söka jobb utomlands de senaste fem åren. De flesta är unga flickor som smugglas till mellanöstern. Rapporterna om hur illa de ofta behandlas dit de kommer är otaliga men bilden av det bättre livet utanför Etiopien verkar vara svår att befläcka. Det finns flera agenturer specialiserade på att förmedla arbetskraft från Etiopien och de lockar ofta med beskrivningar av goda arbetsförhållanden.

Libanon har tillexempel rykte om sig att vara ett väldigt fritt land, mer likt Europa än arabländerna. Lönen ska vara bra och söndagar ges lediga så att en kan gå i kyrkan. Hur det ryktet kan leva än är något av ett mysterium. Rapporterna om våld, förtryck och sexuellt utnyttjande av de invandrade arbetarna där är många och spridda. I landet uppskattas det just nu finnas runt 200 000 domesticforeignworkers. Många har betalat stora summor för att ta sig in i landet, bara för att vid ankomsten bli ifråntagna sina pass och sedan vara helt i händerna på sin nya arbetsgivare. Det är vanligt att deras lön hålls inne eller uteblir och ofta är de helt isolerade i hemmen där de arbetar. Enligt en rapport från Human Rights Watch dör en utländsk arbetare i Libanon varje vecka. En vanlig dödsorsak är självmord. Det finns inga lagar som skyddar arbetarna och polisen tenderar att inte ens utreda övergreppsanklagelser när offret är en immigrant.

I februari i år spreds en video på nätet där den etiopiska kvinnan AlemDechassa släpades i håret av sin libanesiske arbetsgivare. Hon begick senare självmord.

Efter olyckan utanför Lampedusa har den etiopiska regeringen utfärdat ett förbud mot att lämna landet för att söka arbete. Etiopiska myndigheter ska också söka upp och stänga ner de illegala agenturerna, enligt de statliga medierna.  Det återstår att se vad det får för effekt. Faktum kvarstår att Etiopien brottas med en arbetslöshet på ca 20 %, bland unga ligger den så högt som 50 %. Landet är Afrikas näst mest folkrika med sina 91 miljoner invånare men majoriteten av befolkningen tjänar mindre än 2 dollar om dagen. Trots landets stora ekonomiska tillväxt under senare år rankas det som nummer 173 av totalt 187 listade länder på human development index. Flyktingströmmen kommer antagligen inte att avstanna förrän den verkligheten ser annorlunda ut.

Eyerusalem säger inget om regeringens förbud. Vet hon ens om det? Antagligen inte. Hit upp till området vid entotobergets fot når inte regeringens utspel. De flesta som bor här kommer från södra etiopien och kan inte ens amharinja, Etiopiens officiella språk.

Jag försöker förstå. Varför hon måste åka tillbaka. Jag frågar. Hon ser på mig, hårt. Anklagande?

-Om det fanns jobb här skulle jag stanna. Men det finns inte. Jag har inget att ge barnen om jag inte åker.

Men du har ju varit borta i åtta månader och inte skickat hem ett öre, vill jag konfrontera henne med. Men jag säger inget. Barnen är ju här och hör allt. De blir så tysta och introverta så fort deras mammas avresa kommer på tal. Och det är väl lätt för mig att vara dömande. Desperationen som fattigdom kan framkalla kommer jag nog aldrig att förstå.

Jag mötte hennes barn precis efter att hon åkt. Tre, fem respektive åtta år. De var sig inte lika. Ledsna, förvirrade. Jag var så arg på henne då. Vem lämnar sina barn? Men kanske är det så som hon säger. Att hon inte har något alternativ. Och denna gången kanske hon tjänar bättre och kan skicka hem lite pengar. Ringa lite oftare i alla fall. Hon börjar ju vara ganska bra på arabiska.

Not: Eyerusalem heter egentligen något annat.

Dela det här:
Kategorier: Etiopien, Migration
Taggar: , , , , ,

Om MiriamNygren

Juriststudent som efter att ha avslutat sina tre forsta ar pa juristprogrammet nu gor praktik pa OHCHR i Addis Abeba.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *