Kan en ny regering ge Tyskland en säkerhetspolitisk röst?

Att Tyskland får en ny regering, troligen en koalition mellan kristdemokraterna (CDU) och socialdemokraterna (SPD), kommer antagligen inte att innebära stora förändringar för landets säkerhetspolitik. Den största utmaningen för den nya regeringen kommer att bli att möta kraven på en tydligare utrikespolitik framöver.

Säkerhetspolitiken var ingen het fråga i valet. På en valaffisch i Berlin lovar Merkel att minska arbetslösheten. Foto: Jenny Nordman

Säkerhetspolitiken var ingen het fråga i valet. På en valaffisch i Berlin lovar Merkel att minska arbetslösheten. Foto: Jenny Nordman

Den 22 september stod det klart att Angela Merkel sitter kvar som tysk förbundskansler fram till 2017. Kristdemokraternas fortsatta dominans innebär att stora förändringar för Tysklands säkerhetspolitik inte kommer att ske.

– Möjligtvis kosmetiska förändringar, men CDU kommer i stort sett att fortsätta driva samma politik som tidigare, säger Mikael Brzoska, direktör på Institutet för Freds- och Säkerhetsforskning i Hamburg.

Tysk säkerhetspolitik har under de senaste åren varit kantad av kontroverser. Satsningen på trupper i Afghanistan, och inte minst den tyskledda attacken i Kunduz i norra Afghanistan 2009 då tusentals civila miste livet, har sedan länge delat landet i två. Även försvarsministerns investering i så kallade drönare, som kan fjärrstyras och avfyras från långa avstånd, kritiserades av majoriteten av tyskarna enligt en opinionsundersökning.

Inför det tyska valet var säkerhetspolitiken dock inte en het fråga bland väjarna. Beslutet om att dra tillbaka trupper från Afghanistan hade redan fattats och väckte därför ingen debatt i upptakten till valet. Programmet för drönare avbröts i somras av försvarsministern, som fick kritik för att pengar spenderats på uppstarten av programmet i onödan. CDU lastades dock inte för ministerns misstag.

Säkerhetspolitiska ställningstaganden diskuteras under de pågående försöken att forma en regeringskoalition. Det mesta talar för att CDU kommer att bilda regering tillsammans med SPD. Konsensus kring säkerhetsfrågor är troligt – båda stödjer NATO och EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. Efter tiden i Afghanistan är partierna överens om att hålla nere landets kostnader gällande internationella insatser under FN-mandat. Däremot råder oenighet kring frågan om exakt vad sådana insatser kan gälla. SPD har också officiellt deklarerat att de är emot användningen av drönare och indikerat att man vill minska landets vapenexport. Utgången i dessa frågor beror dock mycket på vem som tilldelas posten som försvarsminister, och hur makt fördelas internt, menar Brzoska.

Den största utmaningen för Merkels nya regering, är, enligt Brzoska, krav på ökad tydlighet i säkerhetspolitiska frågor:

– Utrikesdepartementet uppfattas ofta som oenigt, och dess budskap som motsägelsefulla. Vi vill framstå som kraftfulla i freds- och utvecklingsfrågor, men har inte lyckats. Andra länder, exempelvis Sverige, driver en tydlig linje i sin politik. Tyskland vill säga ja och säga nej på samma gång.

Tyskland valde exempelvis att avstå sin röst i FN:s säkerhetsråd i frågan om ifall en internationell styrka skulle skickas till Libyen. Däremot gav landet sitt stöd till en NATO-ledd invasion.

– Merkel har inte varit särskilt intresserad av säkerhetspolitik. Om Tyskland ska kunna ha en stark och tydlig röst måste hon ta mer initiativ, säger Brzoska.

Dela det här:
Kategorier: Europa, Militär/krigsmakt, Militära interventioner, Politik, Säkerhetspolitik, Tyskland

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *