Glöm inte Burmas politiska fångar

Inför nyår 2013 lovade Burmas president Thein Sein att landets alla politiska fångar skulle släppas fria. Nu, mer än ett halvår senare, kan vi konstatera att löftet aldrig infriades – tvärtom: sedan årsskiftet har politiska aktivisters handlingsutrymme krympt och ett flertal har gripits. Den senaste tiden har antalet politiska aktivister som fängslats till och med ökat.

Studentaktivisten Phyu Hnin Htwe i Burma

 Studentaktivisten Phyu Hnin Htwe (bild: Honey Oo, ABFSU)

 

Ett av de senaste fallen rör studentaktivisten Phyu Hnin Htwe. Hon greps den 13 september i Mandalay, anklagad för kidnappning. Enligt den nationella paraplyorganisationen All Burma Federation of Student Unions är gripandet av Phyu Hnin Htwe helt och hållet politiskt motiverat.

Phyu Hnin Htwe är medlem i MDY, en studentorganisation som tillhör ABFSU, och enligt ABFSU undervisade Phyu Hnin Htwe skolbarn i byn Hsete i somras. Hsete ligger i närheten av Monywa, där det kinesiska bolaget Wanbao exploaterar en kopparmina. Vid sidan av sina läraråtaganden besökte Phyu Hnin Htwe Monywa, för att stötta lokala bönder. Bönderna har länge protesterat mot Wanbaos gruvdrift, eftersom de menar att deras mark har konfiskerats av lokala myndigheter som sålt vidare marken till Wanbao, utan att bönderna har kompenserats för sin förlust. När kinesiska representanter från gruvbolaget besökte Monywa i maj – i syfte att mäta ut ny mark, enligt böndernas farhågor – förde lokala byinvånare dem till Hsete. Efter drygt ett dygn släpptes de två Wanbao-anställda.

Trots att Phyu Hnin Htwe inte deltog i bortförandet av dem, står hon nu anklagad för kidnappning. Två dagar efter att hon greps slöt över 500 lokala bybor upp i en protest för Phyu Hnin Htwes frigivande.

Enligt Honey Oo i ABFSU befinner sig Phyu Hnin Htwe just nu i fängelse i Monywa, i väntan på rättegången som är planerad till den 23 september.

– Hon kan bara träffa sin familj i fängelset, inte vänner, säger Honey Oo och fortsätter: Om hon inte har tillgång till en försvarsadvokat så kommer vi att hjälpa henne att hitta en.

ABFSU har även författat ett offentligt uttalande, där de fördömer åtalet mot Phyu Hnin Htwe, samtidigt som de har inlett en kampanj i sociala medier för att få henne frigiven. Många personer i Burma, inklusive ett flertal kända före detta politiska fångar, har delat ABFSU:s kampanj och visat Phyu Hnin Htwe sitt stöd.

Det är inte heller första gången som studentaktivister i Burma grips på falska grunder – sedan folkupproret 1988, då studentrörelsen var ledande i fördömandet av militärstyret, har studentaktivister svartlistats och fängslats. Honey Oo och ett flertal av hennes aktivistvänner har själva erfarenhet av att avtjäna politiskt motiverade fängelsestraff, och gör nu sitt bästa för att den 23-åriga Phyu Hnin Htwe ska friges.

Om Phyu Hnin Htwe skulle dömas under de lagar hon står åtalad under, riskerar hon upp till tio års fängelse.

Långa fängelsestraff – ett reellt hot för Burmas politiska aktivister

Att politiska aktivister riskerar, och även döms till, långa fängelsestraff är något av en ny, illavarslande trend i Burma. Tidigare i somras dömdes fyra journalister och chefen på nyhetstidningen Unity till tio års fängelse och straffarbete efter att ha publicerat en artikel om en påstådd kemvapenfabrik i Magway, centrala Burma. Journalisternas försvarsadvokater förbereder sig i skrivande stund inför överklaganden, men det är ovisst om Burmas partiska domstolsväsende kommer att ge vika för internationella påtryckningar att frige Unity-journalisterna.

Efter deras fängslanden har aktivisten Ko Htin Kyaw från organisationen Movement for Democracy Current Force dömts till fängelse i ett tiotal olika rättegångar, efter att ha protesterat mot regeringen och stått upp för landrättigheter i Burma. Ko Htin Kyaw väntar fortfarande på två kommande rättegångar, även dem under Burmas ökända mötesfrihetslag. I praktiken utgör denna lag snarare ett effektivt hinder för politiska aktivister att kritisera regeringen och militären, än att säkra de fundamentala rättigheter som lagen är tänkt att skydda. För närvarande uppgår Ko Htin Kyaws totala fängelsestraff till elva år och fyra månader. Ko Htin Kyaw har börjat avtjäna detta straff i det ökända Insein-fängelset i Rangoon, där hundratals fångar har torterats under tidigare militärjuntors styren.

Antalet politiska fångar fortsatt okänt – och fler aktivister väntar åtal

President Thein Seins tidigare löfte till trots, så uppgav organisationen Assistance Association for Political Prisoners – Burma i augusti att åtminstone 84 politiska aktivister befann sig i fängelse i Burma, samtidigt som ytterligare 122 aktivister väntade på åtal. Olika bedömare använder dock olika definitioner på begreppet ”politisk fånge” eller ”samvetsfånge” när det gäller Burma, och ingen kan med säkerhet veta hur många aktivister som står inför grundlösa anklagelser och politiska åtal. Ett av skälen till detta är att det är svårt att kontrollera hur många politiska aktivister som grips och fängslas i Kachin State, där det råder inbördeskrig, och i Rakhine State, där den muslimska minoritetsgruppen rohingya utsätts för etnisk rensning. Många aktivister hålls också häktade under oacceptabelt långa perioder, utan att ställas inför rätta och tilldömas ett straff eller friges. Deras häktningstider kan därmed likställas med att de avtjänar ett fängelsestraff.

Detta är bland annat situationen för människorättsjuristen och rohingya-aktivisten Kyaw Hla Aung i Rakhine State. Han greps i Sittwe, huvudstaden i Rakhine State, den 15 juli förra året och har sedan dess suttit frihetsberövad. Han anklagas för att ha lett folkliga protester i ett internflyktingläger i april förra året, då rohingya-flyktingar motsatte sig att registreras som ”bengaler” av lokala myndigheter. Trots att Kyaw Hla Aung inte ens befann sig på plats när dessa protester skedde, så har han sedan förra sommaren suttit inspärrad i fängelset i Sittwe. Innan han greps var han, enligt Kyaw Hla Aungs släkting Tun Myint, tvungen att gömma sig hos vänner, ibland till och med inlåst i deras badrum av rädsla för att hittas.

Kyaw Hla Aung har enligt ett flertal bedömare, däribland Fortify Rights, gjort sig känd som en försvarare av rohingya-minoritetens rättigheter, och detta sägs vara en av orsakerna bakom hans långa häktning, vid sidan av hans internationella kontaktnät. Enligt Kyaw Hla Aungs släkting Tun Myint så besökte FN:s särskilde rådgivare för Burma, Vijay Nambiar, Kyaw Hla Aung i Sittwe-fängelset för några veckor sedan. Vid det tillfället ska Kyaw Hla Aung, som är över 70 år, ha varit vid mycket dålig hälsa. Trots detta förlängdes Kyaw Hla Aungs häktningstid så sent som den 4 augusti. Ingen vet i nuläget när Kyaw Hla Aung kommer att ställas inför rätta, eller vilka ”bevis” som kommer att användas emot honom. Klart är i alla fall att åklagarsidan hittills har misslyckats att kalla in vittnen som kan intyga Kyaw Hla Aungs delaktighet i protesterna i internflyktinglägret i Sittwe. Med tanke på att han inte befann sig där under den aktuella händelsen är detta dock ingen överraskning.

Burmas politiska fångars hopp: omvärldens massmobilisering

Avskärmade i Burmas fängelser och häkten, vänder nu Burmas politiska fångar hoppet till andra aktivister i Burmas civilsamhälle och till omvärlden. Historien har tidigare visat att påtryckningar från alla nivåer – från såväl enskilda individer som från FN – kan ha effekt på situationen för Burmas politiska fångar. Även om frisläppanden inte alltid sker i direkt anslutning till aktivisters massmobilisering och globala kampanjer, så påminns ändå Burmas odemokratiska ledare om att omvärlden har ögonen på dem.

Kampanjer till stöd för Burmas politiska fångar bidrar också till att nyansera bilden av Burma som ett land i transition mot demokrati och ökade friheter för befolkningen. Denna bild har, tyvärr, bidragit till ett alltför lättvindigt accepterande av Burmas nuvarande regering och fungerat som en ursäkt för utländska företag att slå sig in på Burmas marknad och exploatera landets rikliga tillgång på naturresurser. Annorlunda uttryckt, så har denna förvrängda bild av den politiska situationen i Burma möjliggjort för att vinstintressen har prioriterats över mänskliga fri- och rättigheter.

Burma kan inte sägas befinna sig i en demokratiseringsprocess så länge politiska aktivister tystas och spärras in. Omvärlden – inklusive individer och den nya regeringen i Sverige – bör höja rösten för att Burmas politiska fångar, en gång för alla, släpps fria. Du som läser detta kan bidra, exempelvis genom att delta i Amnestys kampanj för att Ko Htin Kyaw ska frisläppas, eller genom att följa organisationers – som Fortify Rights, FIDH, Human Rights Watch och FrontLine Defenders – bevakning av situationen för Burmas politiska fångar.

Tillsammans låter vi Burmas regering veta att vi håller ögonen på vad som sker i Burma.

Angelika

 

 

 

Dela det här:
Kategorier: Asien, Burma, Demokrati, Korruption, Mänskliga Rättigheter, Minoriteter, Politik, Rättssystem, Religion, Sociala rörelser, Yttrandefrihet
Taggar: , , , , , , , ,

Om AK

Projektledare för ett flertal demokrati-, freds-, utbildnings- och andra projekt i Burma. Människorättsaktivist och feminist med akademisk bakgrund i mänskliga rättigheter och sexualiteter. Jobbat med gräsrotsaktivister vid den thai-burmesiska gränsen och med rättigheter i Sydostasien. Har ett hjärta som klappar för Burma och ett stort intresse för SRHR- och LHBTIQ-frågor, genus, jämställdhet och kvinnors rättigheter, samt rätten till yttrandefrihet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *