Jämlika men olika

Skilsmässotillstånd, arvsrätt och vårdnadsinnehav av barn är exempel på saker som i Marocko regleras av ”familjekoden”. Moudawanan, som samlingen av lagar också kallas, reformerades 2004 till fördel för kvinnor, som då fick fler rättigheter. 10 år senare är Naima Balsik nöjd med sin situation som marockansk kvinna, trots att tydliga könsroller kvarstår i landet.

Könsrollerna lever kvar i Marocko, men kvinnor erhöll många rättigheter när familjekoden, Moudawanan, skrevs om 2004. Foto: Lova Jansson

Könsrollerna lever kvar i Marocko, men kvinnor erhöll många rättigheter när familjekoden, Moudawanan, skrevs om 2004. Foto: Lova Jansson

– Tidigare fanns många hinder för kvinnorna att leva väl och jämlikt med män. Idag hindras istället männen från att förtrycka kvinnorna. Vi är väldigt nöjda med förändringarna!

Naima Balsik ler med hela ansiktet och virar sjalen hårdare runt huvudet. Hon arbetar som receptionist på en riad i Marrakerchs äldsta stadsdel medinan. Egentligen, menar hon, är hon inte särskilt insatt i jämställdhetspolitiken i Marocko, men Moudawanareformen känner alla till.

– Den förändrade livet för miljoner kvinnor här.

Moudawanan är den så kallade familjekoden i Marockansk lag. I den regleras frågor som rör familjen, såsom äktenskap, skilsmässor och arv. En reformation av koden jobbade vissa för redan på 60- och 70-talet, men då traditionerna kring familjen många gånger har religiösa kopplingar var frågan kontroversiell och motståndet stort. Tack vare ökat globalt fokus på jämställdhet och hårt jobb av nationella och lokala kvinnorättsorganisationer kunde en första reformation komma till stånd 1993. Eftersom förändringarna i den ansågs vara allt för blygsamma följde upplopp, och 2004 ändrades lagen igen.

Fortfarande åtnjuter inte män och kvinnor i Marocko samma rättigheter och skyldigheter, men många är ändå nöjda med den senaste Moudawanareformen (även om stödet för den är större hos kvinnor än män, i staden än på landsbygden och i rikare än fattigare delar). Lägsta tillåtna giftasålder för flickor har höjts från 15 till 18 år, kvinnor får inte längre giftas bort mot sin vilja, både kvinnor och män kan be om skilsmässa och män får bara gifta sig med en andra fru om den första godkänner det, till exempel.

– Moudawana-reformen har fått Marocko att bli mer som europeiska länder när det kommer till kvinnors situation, säger Naima Balsik.

Just det är anledningen till att vissa är negativa till reformen, de menar att det fanns en konflikt mellan delar av innehållet i den och islam. Hur ser du på det?

– Samhället och livet förändras, därför måste också islam förändras.

Naima Balsik menar dessutom att tydliga könsroller kvarstår i Marocko. Det, mer än bristande rätigheter för kvinnor, är en viktig del av den marockanska, islamska kulturen, enligt henne. I Marocko har ansvar för hem och familj länge tillfallit kvinnan, medan mannen haft i uppgift att försörja sin fru och sina barn. Kvinnor får visserligen lönearbeta och gör så allt mer, och en man som hjälper till med hushållsarbetet ses som en god man, men i huvudsak är arbetsfördelningen den traditionella.

Jamaa el Fna, stora torget i medinan, hjärtat av Marrakech. Huvudsakligen män syns i offentligen i staden. Foto: Lova Jansson

Jamaa el Fna, stora torget i medinan, hjärtat av Marrakech. Huvudsakligen män syns i offentligen i staden. Foto: Lova Jansson

Enligt Naima Balsik finns ingen motsättning i att den strukturen bibehålls och i att samhället ska bli mer jämställt.

– Att kvinnor får droits, rättigheter, i Moudawana är helt rätt, men män och kvinnor är olika till sin natur. Det är inget vi kan eller bör ändra på. Vi kompletterar varandra bra.

2004 skrev Marocko om familjekoden till kvinnors fördel, och hyllades för det av bland andra Human Rights Watch. 10 år senare är vardagen i stort sett densamma för många kvinnor i landet. Fortfarande spelar män och kvinnor samma roller och de utför samma uppgifter. Det gör frågan aktuell vad som definierar jämställdhet, och väcker tanken att svaret nog inte är detsamma överallt.

Naima Balsik virar sjalen hårdare och ler stort. Hon är nöjd.

Dela det här:
Kategorier: Afrika, Genus, Jämställdhet, Marocko

Om Lova Jansson

Förstaårsstudent vid The University of Melbourne där jag pluggar politik och internationella studier. Jag är också involverad i UN Youth Australia och Amnesty International Australia som volontär. Mitt hjärta klappar hårt för fattigdomsbekämpning och jämställdhet på global nivå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *