Fundera kring frön

Rwanda är en jordbruksnation. Omkring 90 % av Rwandas befolkning är involverade i jordbruk som till största delen är småskaligt och handlar om att odla för självförsörjning. En av grundförutsättningarna för odling som resulterar i en god skörd är bra och tillräckligt många frön och småplantor. Vad menas då med bra frön och bra plantor?

Rwanda1

I Rwanda är jordbruk den dominerande sysselsättningen.

 

Enligt Rwandas regering är ett av de stora problemen med fröproduktionen i landet att de flesta bönder fortfarande använder traditionella frön, alltså sådana som de sparar och samlar in från sina befintliga grödor. Detta menar man leder till spridning av virus och sjukdomar samt att förädlingen av grödor går väldigt långsamt. Kvalitet och kvantitet av frön och plantor räcker inte till för Rwandas snabbt växande befolkning.

Regeringen har under senare år subventionerat verksamhet så att bönder får tillgång till frön. Subventionerna kommer nu successivt att fasas ut och det kommer istället göras enklare för en privat sektor, med olika företag och entreprenörer, att spela fritt på frö- och plantmarknaden.

Pineapple1-0110

Ananasplantor som förädlats storskaligt för att sedan säljas till bönder med garanti av virusfria och högt producerande plantor.

Jag har under min tid här i Rwanda varit på studiebesök hos olika företag. Ett av dessa företag arbetar med biopropagering av plantor. Biopropagering innebär i korthet att man väljer ut plantor med goda egenskaper (t ex de som ger hög produktion eller är motståndskraftiga mot en sjukdom) för att sedan multiplicera denna planta på laboratorium. De multiplicerade plantorna får samma egenskaper som ”moderplantan” då de har samma genetiska kod. Metoden leder till att man snabbt kan få en stor mängd småplantor med önskvärda egenskaper. När de framtagna plantorna är färdiga för plantering säljs de, som garanterat virusfria och högt producerande plantor, till rwandiska bönder till ett förmånligt pris. Man uppmuntrar även bönderna att köpa nya plantor inför varje säsong då detta minskar risken för sjukdomsspridning.

Metoden är effektiv och bra för syftet att snabbt skapa många högproducerande, virusfria grödor. Som biolog tänker jag att denna metod även har nackdelar rent ekologiskt. Biopropagering innebär att alla plantor är samma individ och då att alla har samma genetiska egenskaper. Man minskar alltså de olikheter som annars finns naturligt. Risken är att jordbrukssystemet blir mindre motståndskraftigt mot störningar (t.ex. olika sjukdomar eller väderförändringar) då alla plantor har samma genetiska förutsättningar.

Rwandiska bönder som jobbar med sin potatisodling.

Rwandiska bönder som jobbar småskaligt. Här med sin potatisodling.

Jag funderar även på vad förändringen av fröproduktion betyder ut ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Företag och större instanser har möjlighet att producera mänger av frön av god kvalitet, vilket är en omöjlighet för att vanlig bonde i Rwanda. Det är dock viktigt att de lokala kunskaperna om fröframtagning bland bönderna inte går förlorade. Det är problematiskt om bönder med väldigt knappa ekonomiska resurser inte kan  producera egna frön av hög kvalitet då detta skapar ett beroende av att inför varje plantering betala för frön och plantor. Resurser bör därför även satsas på att bönderna själva kan effektivisera produktionen av fröer och småplantor. Det krävs då stöd och utbildning för att bilda kooperativ där förbättrad fröframtagning diskuteras lokalt.

Klart är att Rwanda som ett av världens mest tätbefolkade länder behöver använda varje liten plätt land på bästa sätt och då kommer högproducerande och motståndskraftiga grödor väl till pass. Klart är även att landets befolkning växer otroligt snabbt och mer frön och plantor behövs. En fråga är hur snabb industriell produktion av fröer kan vägas mot bönders egna möjligheter att producera fröer och hur kunskapsutveckling och kunskapsöverföring säkerställs på lokal nivå.

Dela det här:
Kategorier: Afrika, Ekonomisk utveckling, Fattigdom, Jordbruk, Miljö, Rwanda

Om Fia Molander

Mitt namn är Fia och jag befinner mig i London där jag jobbar inom hållbarhet och miljö. Jag har en bakgrund inom biologi och naturresursanvändning där många frågor kretsat kring miljö och de ekologiska utmaningar världen står inför. Under min utbildning har det blivit än tydligare för mig att hållbar utveckling givetvis handlar om ekologiska faktorer men att sociala och ekonomiska aspekter har en enormt stor betydelse för att lyckas. Jag hoppas att här kunna belysa goda exempel men även ta upp svårigheterna med utvecklingsarbete mot hållbarhet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *