Jämställdheten ökar i colombianska kongressen

Tidigare i år valdes rekordmånga kvinnor, 56 stycken, in till den colombianska kongressen. Det innebär att det på var femte plats i el Capitolio nu sitter en kvinnlig politiker. Och om ett nytt lagförslag går igenom kommer det bli ”varannan damernas” på partiernas valsedlar.

Capitolio_Nacional_de_Colombia_BOGOTÁ_-_COLOMBIA

 

För 56 år sedan, 1958, fick kvinnor i Colombia gå och rösta för första gången. I samband med det fick landet också sin första kvinnliga representant i kongressen, Esmeralda Arboleda. Men sedan dess har det varit svårt för kvinnliga politiker att ta sig in i den colombianska politikens maktcentra. Från 50-talet fram till 90-talet nådde andelen kvinnor i el Capitolio (kongresshuset) aldrig över fem procent. Men tack i slutet av 90-talet började det röra på sig.

I valet 2006 var andelen kvinnor i kongressen elva procent, fyra år senare hade de ökat till sexton procent och nu utgör de alltså tjugo procent. Det är alltså fortfarande långt kvar till en jämställd representation, men med tanke på att i princip ingenting hände på 40 år är utvecklingen de senaste åren ändå rätt imponerande. Landet ligger långt efter Sverige (43,5 procent av riksdagsledamöterna är kvinnor), Bolivia (53 procent) och Rwanda (cirka 64 procent) och placerar sig strax före länder som USA (cirka 18 procent i kongressen), Kenya (cirka 19 procent) och Estland (19 procent).

Den ökade andelen kvinnor börjar också få genomslag i politiken. Med stöd av andra kvinnliga politiker driver kongressledamoten Clara López att landet ska lagstifta om en så kallad blixtlåsprincip för partiernas valsedlar, vartannat namn på ett partis lista ska vara en kvinna. Det, menar man, ska underlätta för att fler kvinnliga politiker ska få platser högt upp på listorna vilket i sin tur innebär ökad chans att få en plats i kongressen.

Men samtidigt som jämställdhetsarbetet i el Capitolio går framåt, så ser det betydligt mörkare ut utanför kongresshuset. I en internationell jämställdhetsmätning föll Colombia nyligen från plats 37 till plats 53. Ojämlika villkor på arbetsmarknaden, som till exempel olika lön för lika arbete, och mäns våld mot kvinnor är exempel på problem som det colombianska samhället kämpar med. De senaste åren har Colombia också seglat upp på första plats när det gäller syraattacker, före Bangladesh och Pakistan.

Men med alltfler fler kvinnor i kongressen, med egna erfarenheter av hur machismen drabbar kvinnor i det colombianska samhället, är förhoppningen hos många colombianska kvinnor att deras rättigheter nu också kommer få ett större utrymme i politiken.

 

Mera: Länderna som är bäst och sämst på kvinnlig representation

  • På första plats: Rwanda. I Rwandas parlament är nästan 64 procent av ledamöterna kvinnor. Strax därefter kommer Bolivia där cirka 53 procent är kvinnor. Sverige placerar sig på femte plats efter Andorra (50 procent) och Cuba (ca 48 procent)
  • Sämst på kvinnlig representation är Qatar tillsammans med Vanuatu, Mikronesien och Palau där andelen kvinnliga politiker är noll procent. I princip lika illa ställt är det i Yemen, Oman, Kuwait och Belize: i dessa länder sitter en enda kvinna i parlamentet.
  • 4 latinamerikanska länder återfinns bland topp-tio: Bolivia, Cuba, Nicaragua och Ecuador. Colombia ligger på 72:a plats tillsammans med Saudiarabien.

Källor: Tidningen La Semana och Interparlamentary Union (ipu.org)

Dela det här:
Kategorier: Arbetsmarknad, Demokrati, Genus, Mänskliga Rättigheter, Okategoriserade, Politik
Taggar: , , ,

Om Anna Sjögren

Jag är journalist som till vardags jobbar som reporter på en lokaltidning i Stockholm. Under hösten har jag tagit tjänstledigt för att tillbringa hösten i Bogotá, Colombia på grund av kärlek. Jag är särskilt intresserad av genus, social rättvisa och yttrandefrihet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *