En balansgång mellan rättighetsbaserat och behovsbaserat arbete

 

DSC_0997(2)

Mänskliga rättigheter är en central del i utvecklingssamarbete och många biståndsorganisationer har övergått från behovsbaserat till rättighetsbaserat utvecklingssamarbete. Det innebär att man utgår från människors rättigheter istället för att utgå från människors behov. Syftet är att komma åt de grundorsaker som skapar utsatthet för människor.

En anledning till skiftet till rättighetsbaserat arbete är att behovsbaserat arbetet anses förminska statens ansvar att tillgodose den egna befolkningens behov. Inom rättighetsbaserat arbete ses staten som skyldighetsbärare med ansvar att respektera, skydda och förverkliga människors rättigheter. En viktig del av arbetet är därför att informera utsatta människor om sina rättigheter och om statens skyldigheter gentemot dem.

Ett skifte i huvudkontorens strategi medför inte alltid ett skifte i arbetet i fält eftersom utvecklingssamarbete måste anpassas till sin kontext. I Nepal innebär det en balansgång mellan rättighetsbaserat och behovsbaserat arbete.

– Det är svårt att enbart bedriva påverkans- och opinionsbildande arbete i Nepal. Staten     anser att det skapar problem för dem och det kan i sin tur skapa problem för oss, berättar Govinda Neupane som är landchef på IM:s kontor i Nepal.

För att NGO:s ska får arbeta i Nepal krävs det att deras aktiviteter godkänns av rådet för social omsorg, Social Welfare Council, som ansvarar för att främja, samordna, granska och utvärdera NGO:s aktiviteter i landet. Rådet har mandat att underkänna förslag på projekt som anses skadliga för nationens intresse.

– Vi kommer inte att godkänna insatser som enbart fokuserar på informationsspridning och ökad medvetenhet, säger Madan Kumar Rimal från Social Welfare Council.

Kumar Rimal kallar den typen av insatser för ”software” och förklarar att de måste kombineras med ”hardware” om de ska godkännas. Hardware syftar till infrastrukturprojekt som till exempel byggnation av skolor, hälsokliniker, toaletter eller infrastruktur för dricksvatten.

– Därför måste vi kombinera rättighetsbaserat arbete med insatser som tillgodoser behov av grundläggande samhällsservice, förklarar Govinda Neupane, som menar att skillnaden kanske inte är så stor ändå eftersom grundläggande behov också är del av mänskliga rättigheter.

Ett exempel är stödet till Jana Jyoti Namuna High School här i Pragatinagar som utöver en vanlig skola också rymmer en dövskola. Här kombineras stödet till döva barns rätt till en anpassad utbildning med stöd till infrastrukturprojekt som underhåll av skolbyggnaden, tillgång till dricksvatten och hygieniska toaletter.

Dela det här:
Kategorier: Asien, Bistånd, Mänskliga Rättigheter, Nepal, Politik, Utvecklingssamarbete

Om Anna Blücher

Jag kommer att befinna mig i Nepal de närmsta fyra månaderna för att göra praktik på Individuell Människohjälps landkontor. Här kommer jag framförallt att jobba med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojekt samt med kommunikation. I somras avslutade jag mina studier på masterprogrammet i statsvetenskap och internationella relationer vid Stockholms universitet. Jag har även en kandidatexamen i utvecklingsstudier från Lunds universitet. Jag har varit aktiv i FUF sedan 2012, bl.a. i FUF-bladsredaktionen och sitter sedan i mars även i FUF:s styrelse. Den här terminen fortsätter jag som FUF:are ute i världen!

En kommentar

  1. Ulf Nilsson

    Rättighetsbaserat arbete kallas det men jag tycker det verkar vara ännu ett sätt för rika länder och deras NGO (varav många indirekt är GO!) att lägga sig andra länders inre angelägenheter, att skapa konflikter inom landet genom att under täckmantel av Mänskliga rättigheter skapa opinion för samhällsskick som i alla avseenden ska vara precis som i den rika världen. Vi har ju sett hur Libyen bombades sönder och splittrades med ett fruktansvärd kaos och flyktingström som följd. Likadant kriget i Afghanistan, kaoset efter störtandet av Saddam Hussein i Irak och nu Syrien. Resultat: mer än 1 miljon döda, kaos, etniska och religiösa motsättningar osv. Många välmenande människor har gått på denna krigspolitik under täckmantel av mänskliga rättigheter, men snart måste man väl inse denna bluff?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *