Kooperativ skapar långsiktig utveckling

Trots att en miljon turister årligen besöker Siem Reap i Kambodja och sörplar bananshakes från gatumatsstånden, gynnas inte de nationella bananodlarna. Bristande kunskap och resurser hindrar jordbruket från utveckling. En möjlig lösning stavas bondekooperativ.

Bondekooperativ är forum för kunskapsspridning. CTO undervisar i klimatförändringar och hur grödor kan fås att överleva trots dessa. Foto: lorena pajares, Flickr

Bondekooperativ är forum för kunskapsspridning. CTO undervisar i klimatförändringar och hur grödor kan fås att överleva trots dessa. Foto: lorena pajares, Flickr

– Biståndet till landsbygdsutveckling har tidigare varit kortsiktigt. Organisationer har gjort punktinsatser som ofta har behövts göras om igen några år senare. Att skapa kooperativ är mer långsiktigt på många sätt, säger Yinh Ya.

Ya är manager på icke-statliga CTO – Community Translation Organization. Organisationen samarbetar med bidragsgivare kring olika utvecklingsprojekt i Kambodja. Arbetet med bondekooperativen stödjs av svenska We Effect. I dagsläget omfattar projektet tre kooperativ om totalt 256 familjer. Antalet medlemmar ökar dessutom exponentiellt – när fler går med i kooperativen sprids ryktet om dem och intresset växer.

Landsbygdsutveckling är angeläget i Kambodja. I en tredjedel av kommunerna lever, enligt We Effect, mer än hälften av människorna i fattigdom och drygt 70 procent av dem är bönder. Ineffektiva odlingsmetoder och bristande kunskap om hur den kapitalistiska marknaden fungerar gör att få bönder kan tjäna tillräckligt med pengar på försäljning av sina grödor, till exempel bananer. Klimatförändringarna, som i Kambodja resulterar i en mer nyckfull regnperiod, förstör också hela risskördar. Vissa bekämpningsmedel gör att fisken som odlas på risfälten blir giftig och bevattningsteknikerna är inte alltid vattenekonomiska. Ofta odlar och skördar bönderna samma gröda samtidigt, varför priset sjunker och vinsten blir liten.

Bondekooperativen möjliggör bland annat gemensam försäljning av grödor och skapandet av gemensamma lånefonder. Foto: Foto: Trey Ratcliff, Flickr

Bondekooperativen möjliggör bland annat gemensam försäljning av grödor och skapandet av gemensamma lånefonder. Foto: Foto: Trey Ratcliff, Flickr

Starkare tillsammans
– Bondekooperativ är forum för kunskapsspridning. CTO undervisar i klimatförändringar och hur grödorna kan fås att överleva trots dessa. Vi förklarar bekämpningsmedlens effekter, introducerar nya bevattningssystem och förespråkar diversifierad odling av ekonomiska skäl, förklarar Ya.

I kooperativen kan bönderna också gå ihop och sälja skörden från allas små odlingslotter tillsammans, och de sparar pengar gemensamt som de turas om att låna av.
För ett halvår sedan gick turen att låna till Cham Reun. Hon valde att investera i några kvadratmeter land och odlar numera inte bara ris, utan också lime och kokosnötter.

– Min ekonomi och mitt liv förbättras och jag ser ljust på framtiden, säger hon. Drömmen vore att odla mer avsalugrödor och kunna betala en bra utbildning åt mina barn.

Långsiktig lösning
Bistånd till kooperativprojektet ges i fem år, men förhoppningen är att det ska överleva även utan det ekonomiska stödet.

– Vi behandlar kooperativen lite som småbarn, säger Ya skämtsamt. När de är ett och två år gamla hjälper vi dem med det mesta. Vid tre och fyra års ålder stöttar vi dem bara lite, och sista året ser vi mest stolt på när de klarar sig själva.

Bönderna har då tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna tillämpa de nya metoderna själva. Det är hjälp till självhjälp och därför långsiktigt. Kanske kan turisterna i Siem Reap om några år sörpla närproducerade bananshakes.

Dela det här:
Kategorier: Asien, Bistånd, Civilsamhälle, Jordbruk, Kambodja, Landsbygdsutveckling, Utbildning

Om Lova Jansson

Förstaårsstudent vid The University of Melbourne där jag pluggar politik och internationella studier. Jag är också involverad i UN Youth Australia och Amnesty International Australia som volontär. Mitt hjärta klappar hårt för fattigdomsbekämpning och jämställdhet på global nivå.

En kommentar

  1. Besöker regelbundet Siem Reap, dricker inte bananshakes men bra artikel!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *