Värdighet genom arbete

I La Matanza, Buenos Aires, kämpar kooperativet Barrio La Juanita för att återskapa ett samhälle som värderar arbete högt, något som gick förlorat 2001 när Argentinas ekonomiska kollaps skapade landsomfattande arbetslöshet. Kooperativet är idag del av en rörelse som istället för att ta emot statens bidrag hellre skapar arbete och sociala projekt på egen hand.

2001 kraschade Argentinas ekonomi. Ur krisen föddes en mängd nya sociala rörelser, bland annat arbetarstyrda kooperativ. Många av dessa lever kvar än idag, mer än ett decennium efter krisen. Foto: Boris G, Flickr

2001 kraschade Argentinas ekonomi. Ur krisen föddes en mängd nya sociala rörelser, bland annat arbetarstyrda kooperativ. Många av dessa lever kvar än idag, mer än ett decennium efter krisen. Foto: Boris G, Flickr

I slutet av 1990-talet kollapsade den argentinska ekonomin. När staten inte längre kunde betala sina utlandsskulder gick landet i konkurs. Regeringen frös människornas bankkonton till följd av den massiva kapitalflykten och över en natt försvann befolkningens besparingar. Hälften av alla som tidigare räknats som medelklass hamnade under fattigdomsgränsen. Tusentals företag och fabriker lades ner och arbetslösheten växte explosionsartat. Regeringen avgick och presidenten flydde sitt palats i helikopter. Men samtidigt som kravallerna rasade på gatorna började människor i städerna att organisera sig.

En av de rörelser som växte fram ur krisen var en stark arbetarrörelse som ockuperade sina gamla arbetsplatser och bildade kooperativ för att kunna arbeta igen, utan arbetsgivare. Rörelsen var en direkt respons på uteblivna löner och ett alternativ för att människor skulle kunna tjäna sitt levebröd. Men rörelsen växte också fram ur det offentliga missnöjet med det politiska systemet och det kapitalistiska produktionssystemet. Rörelsen byggde på värden som stod i direkt motsats till det som man menade hade bidragit till krisen. De privata företag som tidigare bedrivits med hierarkisk struktur och ojämn fördelning förvandlades till kooperativ där allas röst var lika mycket värda och där vinsten delades lika.

Kooperativrörelsen rönte stor medial uppmärksamhet när den bildades, men idag, mer än ett decennium efter den fatala krisen, är det tyst i media. Åren efter krisen lades många kooperativ ner eftersom stabiliseringen av det ekonomiska läget minskade behovet att ockupera arbetsplatser för att kunna arbeta. Men enligt en studie från Universidad de Buenos Aires finns det idag fortfarande mer än 300 företag i Argentina som kontrolleras av arbetarna själv.

Toty Flores berättar om kooperativets kamp. Foto: Arnaud Graeffly, Flickr

Toty Flores berättar om kooperativets kamp. Foto: Arnaud Graeffly, Flickr

La Matanza – ett marginaliserat distrikt
Leriga gator med petflaskor och skräp liggande vid kanterna, vattentankar stående på små betonghus och synliga elledningar hängande kors och tvärs. Vi befinner oss bara en timme med buss från Buenos Aires stadscentrum, men kontrasterna är stora. Det syns tydligt att regeringen inte prioriterar förorterna, vilket bland annat medför en dåligt utvecklad infrastruktur.

I en stor församlingssal möter vi Toty Flores, grundare av Barrio La Juanita, kooperativet som bildades år 2004 när La Matanzas arbetarrörelse ockuperade en gammal skola och började använda lokalerna till deras verksamhet. Flores berättar för oss om hur orten han växte upp i på nittiotalet, i och med den ekonomiska krisen, gick från att vara en viktig industriell zon till att bli ett område där människor lever på bidrag. Idag lever över hälften av invånarna i distriktet under fattigdomsgränsen. Även om området är marginaliserats är det viktigt för politikerna att kunna säkra röster i det tätt befolkade distriktet. Att betala bidrag till de fattiga och outbildade är ett sätt att göra det på, berättar Flores:

– Det är enkelt, speciellt när invånarna ofta känner att det inte finns en annan utväg från fattigdomen än att ta emot pengar.

Arbete som verktyg mot hopplösheten
Flores berättar hur stor skada arbetslösheten har skapat i området:

– Under åren utan jobb har folk förlorat sin värdighet, slutat utbilda sig och tappat hoppet om en bättre framtid. Människorna har vant sig vid att få bidrag.

Kooperativet anser att arbete är den enda lösningen till att få människor att känna sig värdiga igen. En meningsfull sysselsättning i form av ett yrke anser Flores vara en viktig del av att kunna bygga upp människornas självkänsla. Erfarenheter och kontakter med människor utanför den egna familjen hjälper dessutom mot den sociala isoleringen som många upplever. Det som Flores säger är lösningen för att återskapa arbetskulturen är idag kooperativets bageri, en fabrik för kläd- och väskproduktion och ett datoråtervinningsprojekt som de har byggt upp från grunden.

Kulturell förändring genom utbildning
På skolgården möter vi Silvia Flores, en av kooperativets ledare och ansikte utåt. Hon förklarar att utöver att skapa jobbmöjligheter krävs det ett utbildningssystem som kan ge ungdomar i området nya perspektiv. Generationen som föddes i La Matanza i slutet på nittiotalet har aldrig sett sina föräldrar jobba, vilket utgör en utmaning när man ska förändra kulturen. I brist på ett välfungerade skolsystem har kooperativet startat en egen grundskola som drivs med innovativ pedagogik som förmedlar de värderingar som de menar krävs för att barnen ska känna sig hoppfulla inför en bättre framtid. Hon berättar också hur viktigt det är att jobba med föräldrarna för att uppnå förändring. De bjuds regelbundet till samtal i skolan och måste vara engagerade i sina barns utbildning. Silvia Flores hoppas att en dag kunna erbjuda de unga i området utbildning upp till universitetsnivå i kooperativets skola:

– Då skulle vi kunna utbilda Argentinas framtida president, säger Silvia.

I kooperativets skola hoppar barnen hage. Dignidad, värdighet, är ett viktigt ord i kooperativet. Foto: Dilan Uzun2, Flickr

I kooperativets skola hoppar barnen hage. Dignidad, värdighet, är ett viktigt ord i kooperativet. Foto: Dilan Uzun2, Flickr

Kooperativismens ideologi förblir viktig
På Buenos Aires gator möter man idag, mer än ett decennium efter den ekonomiska kollapsen, fortfarande en mycket synlig arbetslöshet. Människor rotar i soporna efter kartongbitar som de kan sälja för lite pengar. På en gata i centrum växlas ivrigt turisternas dollar på svartmarknaden. Efter den ekonomiska kollapsen vid millennieskiftet litar Argentinas befolkning inte längre på att deras pengar kommer att finnas kvar på banken imorgon eller att staten hjälper dem när nästa ekonomiska kris inträffar.

Kooperativ som Barrio La Juanita visar att det finns alternativ till fattigdom och arbetslöshet. Rörelsen ger fortfarande nya perspektiv och skapar hopp om en alternativ samhällsordning.

Dela det här:
Kategorier: Arbetsmarknad, Argentina, Civilsamhälle, Demokrati, Ekonomisk utveckling, Fattigdom, Latinamerika, Sociala rörelser

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *