”Vi måste satsa på utbildning och sjukvård – inte krig”

Sedan tre år tillbaka pågår en fredsprocess mellan Colombias regering och vänstergerillan Farc. Parterna har redan enats på en rad förhandlingspunkter och nu återstår frågan om vilka som ska straffas för brott begångna under landets 50-åriga väpnade konflikt. De närmsta månadernas fredssamtal kommer att bli avgörande. Samtidigt som många colombianer vill ha fred har många svårt att se hur det är möjligt.

För en vecka sedan meddelade Farc att de förlänger sin vapenvila som trädde i kraft i slutet av juli. Och i Kubas huvudstad Havanna fortsätter fredsförhandlingarna mellan vänstergerillan och regeringen. Det som parterna nu diskuterar är straff-frihet och konfliktens avslut – hur en återintegrering av Farcs gerillasoldater i det colombianska samhället ska gå till. Farc har  sagt att de inte är beredda att sitta en enda dag i fängelse och man begärde nyligen att en av deras fängslade medlemmar skulle friges. Balansgången som parterna måste gå är svår – att ge de uppskattningsvis 7,5 miljoner offer upprättelse för de brott som de utsatts för samtidigt som man sluter ett fredsavtal som innebär en hållbar fred för parterna.

– Man ska komma ihåg att det inte bara är Farc som begått fruktansvärda brott mot civilbefolkningen. Det har även militären gjort. Frågan om vilka som ska straffas och hur är väldigt svår, säger Pedro Valenzuela, chef för den statsvetenskapliga institutionen på universitetet La Javeriana i Bogotá.

Pedro Valenzuela, direktör för statsvetenskapliga fakulteten på universitetet La Javeriana i Bogotá.

Alternativa straff som förekommit i diskussioner i colombianska medier har handlat om samhällstjänst, att röja minor och hjälpa till att bygga upp infrastruktur i tidigare konfliktområden. Redan idag pågår ett minröjningsarbete i en konfliktdrabbad region, där både militären och gerillasoldater arbetar tillsammans.

Sjunkande stöd för fredsprocessen

Undersökningar visar att stödet för fredsprocessen sjunkit bland colombianerna den senaste tiden. Många analytiker menar att det beror på att processen dragit ut på tiden, att den pågått bakom mer eller mindre lyckta dörrar och att konflikten fortsatt som vanligt under större delen av tiden. Därför var den vapenvila som Farc utlyste i juli viktig för att stärka förtroendet för processen.

Men Pedro Valenzuela menar att det låga förtroendet också beror på  desinformation och ryktesspridning från de som är motståndare till fredsprocessen, bland annat den före detta presidenten Álvaro Uribe.

– Han hävdar att president Santos har lämnat över landet i Farcs händer och att han går med på allt som gerillan begär. Det är inte sant men många lyssnar på honom, säger Pedro Valenzuela.

Uppstod ur sociala orättvisor på landsbygden

Farcgerillan uppstod på 60-talet, som en protest mot de slavliknande arbetsvillkor som jordbruksarbetare på den colombianska landsbygden arbetade under och man krävde social rättvisa. Men under den 50-åriga konflikten har inte mycket förändrats, Colombia är ett av de tio länder i världen där klyftorna mellan fattiga och rika är som störst. Och jordfördelningen är orättvis – 14 procent av befolkning äger 80 procent av marken.Den fackliga organiseringen är också låg, runt fyra procent och den som engagerar sig för arbetsrättigheter löper en stor risk att utsättas för hot, våld eller i värsta fall mord.

– För att freden ska bli verklig och hållbar så måste vi få till sociala reformer för landets allra fattigaste. Får vi slut på kriget får vi också råd att satsa på utbildning och sjukvård för alla, säger Pedro Valenzuela.

 

En volontär från organisationen Techo och en flicka från ett av Bogotás mest socialt utsatta områden klipper ut bilder till ett collage om drömmar. Colombia är ett land med stora klassklyftor. Den som inte kan betala för utbildning får gå i statlig skola men kvaliteten brister ofta.

I november ska parterna ge besked om hur och ifall fredsprocessen ska fortsätta. Många hoppas då att de har ett fredsavtal att visa upp. Och enligt Pedro Valenzuela finns inget annat rimligt alternativ.

– Blir det inte det är det enda alternativet är att fortsätta försöka bekämpa gerillan militärt men det har man ju inte lyckats med på 50 år så varför skulle man göra det nu? Då kommer den väpnade konflikten att fortsätta i ytterligare 20-30 år med ännu fler offer som följd, säger Pedro Valenzuela.

Den colombianska konflikten har orsakat cirka fem miljoner ”desplazados”, colombianer som tvingats fly sina hem och är internflyktingar i sitt eget land. Uppskattningsvis sju och en halv miljon är offer i konflikten som pågått i över 50 år.

Dela det här:
Kategorier: Colombia, Demokrati, Fred, Konflikt, Mänskliga Rättigheter, Militär/krigsmakt, Politik

Om Anna Sjögren

Jag är journalist som till vardags jobbar som reporter på en lokaltidning i Stockholm. Under hösten har jag tagit tjänstledigt för att tillbringa hösten i Bogotá, Colombia på grund av kärlek. Jag är särskilt intresserad av genus, social rättvisa och yttrandefrihet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *