Entreprenörer hjälper till att minska spridningen av HIV

Skandinaviska biståndsaktörer engagerar sig allt mer i utvecklingen av den privata sektorn i Moçambique för att skapa arbetstillfällen och minska fattigdom. Men företagande behöver inte bara handla om vinstmaximering, utan kan även vara ett sätt för kvinnor att försörja sig själva, bygga nätverk och till och med motverka riskbeteenden för att förhindra spridningen av HIV.

Moçambikiska mattor och gemenskap motverkar spridning av HIV Foto: Caroline Kölegård

Moçambikiska mattor och gemenskap motverkar spridning av HIV
Foto: Caroline Kölegård

Efter att ha färdats nästan 7000 kilometer på moçambikiska vägar i överfulla bussar anländer jag till Xai-Xai. Resan innehöll ett antal galna förare som använde den tvåfiliga vägen som fyrfilig, flera motorproblem, ett exploderat däck och skrålande moçambikisk populärmusik musik i högtalarna. Det är det sista stoppet på min fältstudieresa i området för att studera skandinavisk näringslivssamverkan, innan det är dags för mig att bege mig tillbaka till Maputos flygplats. Till min stora glädje möts jag för första gången inte av en europeisk eller sydafrikansk entreprenör, men av en moçambikisk kvinnlig företagare som mottagit skandinaviskt stöd – Dulce Paulsen.

Paulsen driver projektet Vavasati. Det hela startade 2007. Hon samlade ihop 50 moçambikiska kvinnor som var särskilt ekonomiskt och socialt utsatta, främst änkor och ensamstående mödrar. Syftet var att kvinnorna skulle lära sig att brodera för att sedan kunna sälja sina broderier och tjäna sig en slant. På den tiden höll de till under ett stort vackert mafureiraträd.

– Vissa var skeptiska. Problemet med de flesta samhällen är att folk inte förstår att man först måste lära sig, därefter producera, sedan vänta, och sist men inte minst tjäna pengar. Många vill ha snabba pengar, så för mig handlade arbetet mycket om att motivera och uppmuntra. När man är mamma och har barn att mätta är det inte lätt att ägna massa tid åt något som ännu inte genererar pengar, berättar Paulsen.

En komplicerad miljö att verka i
Det finns väldigt få små och medelstora företag i Moçambique och många svårigheter är kopplade till att vara entreprenör. Bristfällig infrastruktur, korruption och byråkrati gör att bland annat transport och handel är problematiskt och tidsödande. Det finns ingen väl utvecklad marknad för utbyte av varor, vilket gör att de flesta moçambikier säljer sin extra skörd längs vägar och på trottoarer. Tillgång till finansiering är mycket svårt, delvis för att man inte kan äga land i Moçambique, bara långtidsarrendera, samt att räntor är väldigt höga. Det också svårt att hitta kompetent arbetskraft då utbildningsnivån generellt sett är låg.

Svårigheten för Vavasati har varit att hitta en marknad för produkterna. Samarbetet med den danska biståndsmyndigehten Danida är i slutskedet och de försöker nu hitta sätt att klara sig på den lokala marknaden för att stå på egna ben.

– Vi har mycket problem med frakt eftersom priserna för frakt i det här landet är skrattretande höga. Regeringen är bara intresserade av att frakta kol och mineraler och vad de nu hittar i norr. När jag planerar att frakta 20 mattor någonstans vill de att jag ska skicka 1000 mattor för att ge mig tillstånd. När jag går till kommunen för att lämna in mina papper till ansökan om tillstånd slängs de i papperskorgen, säger Paulsen.

Dansk design och moçambikiska mattor
År 2009 kom Paulsen i kontakt med en kvinnlig dansk designer som letade efter folk som kunde producera hennes mattor. Därigenom fick de kontakt med den danska ambassaden och deras företag-till-företagsprogram genom Danida och det blev ett stort genombrott för Vavasati. De fick tillgång till ett hus att hålla till i, symaskiner, en dator och råmaterial. Det danska designerföretaget tillhandahöll kunskaper om kvalité och utförande. Inom sex månader kunde kvinnorna tillverka mattor på egen hand, gjorda av det traditionella tyget capulana. De började även tjäna egna pengar.

Svårigheten för Vavasati är nu att hitta sätt att klara sig på den lokala marknaden                                                                                                  Foto: Tomé Perdigão

Svårigheten för Vavasati är nu att hitta sätt att klara sig på den lokala marknaden Foto: Tomé Perdigão

Företagande för sociala ändamål
Det visade sig att omkring 80 procent av kvinnorna i projetket var HIV-positiva, så Paulsen inkluderade redan från början HIV- och sexualundervisning i broderikurserna. De träffades två till tre gånger i veckan för att prata om hälsa, men också om livet i stort och situationen i hemmet. HIV är fortfarande tabubelagt i Moçambique och det är svårt för många av kvinnorna att prata med sina män om detta.

Numera tar alla kvinnorna läkemedel eller bromsmediciner. Paulsen försöker nu inkludera fler personer från området i mötena. Bland annat jobbar hon med att undervisa  40 flickor i sexualkunskap. Det handlar om att få dessa flickor att avstå från riskbeteenden genom att sysselsätta sig och genom ökad förståelse för sina egna kroppar.

Paulsen framhäver att det känns bra att Danida i det här fallet trodde på projektet. Enligt henne försöker de flesta organisationer att förebygga HIV genom att dela ut kondomer.

– Vad de inte förstår är att det är precis det här det handlar om. Att förebygga riskbeteenden och sociala effekter av HIV genom inkomstgenererande sysselsättning. Möjligheten att ägna sig åt något meningsfullt förutom jordbruk – det gör skillnad.

Dela det här:
Kategorier: Arbetsmarknad, Ekonomisk utveckling, Moçambique

Om Caroline Kölegård

En statsvetarstudent från Uppsala universitet som helst spenderar sin tid på annan ort. Tragglar portugisiska sedan några år tillbaks i förhoppning att bemästra språket en dag. Är just nu i Moçambique och gör en Minor Field Study.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *