Ett polariserat Turkiet

Inom den turkiska politiken pågår idag en maktkamp mellan statsideologin kemalismen och regeringspartiets AKP:s islamkonservatism. Maktkampen har lett till ökade motsättningar och många menar att landet går en osäker framtid till mötes.

Recep Tayyip Erdo?an lyckades inte få absolut majoritet i nyvalet i november.                                                  Foto: Presidencia de la República Mexicana, Flickr

Recep Tayyip Erdo?an lyckades inte få absolut majoritet i nyvalet i november. Foto: Presidencia de la República Mexicana, Flickr

Republiken Turkiet grundades 1923 av Mustafa Kemal Atatürk. Atatürk drev igenom landsomfattande reformer med målet att skapa ett mer “västerländskt” Turkiet. Hans reformer präglades av demokrati och sekularism, men även av en stark turkisk nationalism. Atatürks politiska ideologi kom att kallas kemalism och har varit erkänd som Turkiets oföränderliga och okränkbara styrelsesätt – fram till idag.

Skärmavbild 2015-11-19 kl. 12.44.12Erdo?an har inneburit förändringar
För fjorton år sedan grundades Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) i Turkiet. AKP är idag Turkiets största parti och har varit i regeringsställning i tretton år. Partiet var från början konservativt och arbetade för att bli en del av den Europeiska unionen. Den senaste tidens utveckling har dock sett annorlunda ut. Efter att Recep Tayyip Erdo?an valdes till Turkiets president 2014 har landets och AKP:s utveckling gått åt ett alltmer auktoritärt och islamistiskt håll. Den sekulära statsideologin har utmanats, vilket har lett till en polarisering inom landet.

I valet i juni i år förlorade AKP sin parlamentariska majoritet, som ett resultat av att pro-kurdiska HDP kom in i parlamentet. Den förlorade majoriteten gjorde att president Erdo?ans vision om att ändra författningen till ett formellt presidentstyre inte gick att genomföra. Att forma en parlamentarisk majoritet visade sig även vara omöjligt för Erdo?an. Olika ideologiska ställningstaganden och åsikter om hur Turkiet ska handskas med den kurdiska gerillan PKK ledde till en parlamentarisk kris som slutade i beslut om nyval.

Oroligheter kring nyvalet
Innan nyvalet den första november inträffade två terrorattentat. Attentaten i Suruç och Ankara resulterade i rädsla och ett förändrat tonläge i valrörelsen. Tonläget förändrades ytterligare på grund av strider mellan turkisk militär och PKK. Samtidigt påbörjade landet insatser mot Islamiska staten. Insatserna ledde till ifrågasättanden, mycket på grund av AKP:s ideologiska omvändning. CHP:s vice partiordförande Sezgin Tanr?kulu sa till exempel: ’

– Idag är det fler som sitter i fängelse för att ha twittrat, än för misstänkt samröre med Islamiska staten.

I valrörelsen var AKP tydliga med att en röst på dem var en röst för säkerhet. De betonade noga de upptrappade striderna med PKK i hopp om att locka över väljare från högernationalistiska MHP. Den ökade rädslan i landet tros vara en av anledningarna till AKP:s framgång i nyvalet.

– Det kan finnas en oro bland människor för det som har hänt och det som kan hända. Det kan ha fått folk att rösta på ett parti som säger sig förespråka säkerhet, ordning och stabilitet, säger Umut Özkirimli professor i statsvetenskap till Aftonbladet.

Men trots valframgångenden så nåddes inte den absoluta majoritet som krävdes för att uppfylla Erdo?ans vision om en ny konstitution.

I nyvalet lyckades HDP återigen ta sig över den fruktade 10-procentspärren till parlamentet. CHP stod relativt stilla, medan MHP var den stora förloraren. Den enda egentliga vinnaren i nyvalet var AKP som återtog majoriteten. Trots det spås spänningarna inom landet fortsätta och Turkiet går en oviss framtid till mötes.

Dela det här:
Kategorier: Politik, Turkiet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *