Att vara på flykt i Malaysia.

Flykting. Ett ord som den senaste tiden figurerat allt flitigare på såväl ledarsidor som i vardagliga samtal. Ett ord som väcker känslor och åsikter. Ett ord som jag nog inte reflekterat över så mycket tidigare. Vad innebär det att vara en flykting? Hur ser livet ut för människor på flykt? Och hur lever en ett liv som flykting i ett land som inte erkänner flyktingar?

Efter tre månader på UNHCR i Kuala Lumpur, Malaysia så har jag en något klarare bild. De dagliga intervjuerna med människor som på något sätt söker skydd och hjälp har gjort att min förståelse för vilka utmaningar en flykting kan ställas inför har ökat. Hot, trakasserier, stölder, arresteringar, misshandel, finansiella problem och problem med diverse myndigheter. Listan kan göras lång. Hur som så har jag inte bara insett vilka gemensamma drag som finns för många av de människor som lever på flykt i Malaysia. Jag har också blivit mer och mer medveten om vilka skillnader som finns. Även om vi ofta pratar om flyktingar som om det vore en homogen grupp så finns det såklart enorma variationer inom denna grupp. Ekonomisk bakgrund, flyktorsak och utbildningsnivå för att nämna några skillnader som kan påverka ens liv som flykting.

Hur många intervjuer jag än gjort och hur nära jag än jobbat de flyktingar som befinner sig i Malaysia så har jag ändå svårt att fullt ut sätta mig in i deras situation. Eftersom jag själv aldrig befunnit mig på flykt kan jag omöjligt till fullo redogöra hur ett liv på flykt kan se ut. Jag ska ändå göra ett försök i att belysa situationen för flyktingar i Malaysia. I synnerhet när det gäller Rohingyas från Myanmar, vilka utgör majoriteten av alla inkommande flyktingar till Malaysia.

Myanmar är ett land vars befolkning till största del består av buddhister. Inom landets gränser finns dock en betydande minoritet av den muslimska folkgruppen Rohingyas. Enligt Amnesty beräknas drygt en miljon Rohingyas bo i Myanmar (total befolkning: 53 miljoner). Under åratal har folkgruppen diskriminerats, förtryckts samt nekats medborgarskap och rätt till studier, arbete och religionsutövande. Restriktioner finns även när det kommer till fri rörlighet. För att resa, även mellan korta sträckor, krävs speciella tillstånd, vilket ytterligare begränsar den redan restriktiva tillgång till läkarvård och skolgång. Såväl statliga som icke-statliga aktörer har vid flera tillfällen använt våld mot Rohingyas. 2012 skedde stora kravaller när buddhister och Rohingyas sammandrabbade i den norra delstaten Rakhine. Som ett resultat av våldet under 2012 tvingades runt 140 000 människor fly sina hem. På grund av den svåra levnadssituationen i Myanmar har många tvingats lämna sina hem. Bara under de tre första månaderna under 2015 beräknas mer än 25 000 Rohingyas ha lämnat Myanmar via båtar. Inte sällan har flyktvägen gått till närliggande länder så som Bangladesh, Thailand och Malaysia.

Malaysia har inte skrivit under och ratificerat FN:s flyktingkonvention från 1951. Därmed erkänner de inte flyktingar, utan uppfattar enbart utländska medborgare som vistas illegalt eller legalt i Malaysia. Trots detta befinner sig drygt 150 000 UNHCR-registrerade ”persons of concern”[1] inom Malaysias gränser. Utöver dessa finns även ett stort mörkertal som ännu inte registrerats av UNHCR. Många har befunnit sig i Malaysia under en mycket lång tid, en del under hela sina liv. Ändå nekas de tillgång till såväl utbildning som en laglig arbetsmarknad. Detta till trots jobbar en mycket stor andel av flyktingarna i Malaysia. Även om deras arbete bryter mot malaysisk lagstiftning och även om de som arbetar riskerar att gripas, ser myndigheterna i landet ofta genom fingrarna.

Flyktingar i Malaysia lever inte enbart med begränsade rättigheter och tillgångar, eftersom landet inte erkänner flyktingstatus, lever de också med en ständig risk att bli gripna och arresterade för immigrationsbrott. Detta innebär att man som flykting kan bli gripen och satt i fängelse, utan att ha begått något annat brott än att ha flytt till landet och, enligt lagen, befunnit sig illegalt inom landets gränser.

Livet som flykting i Malaysia kan tyckas tufft och mycket begränsande. Ändå är det ofta ett bättre alternativ än det liv människorna flytt från i sina hemländer. Det kommer jag nog ha svårt att fullt ut ta in och förstå, oavsett hur många flyktingar jag träffar och hur många berättelser jag tar del av. Även om min förståelse de senaste månaderna har ökat så är ett liv på flykt fortfarande väldigt långt ifrån min verklighet.

[1] Term som används för att beskriva personer vars skydd och hjälpbehov är av intresse för UNHCR

Dela det här:
Kategorier: Asien, Flyktingar

Om Nikolina Stålhand

Samhällsintresserad och driven globetrotter som ständigt vill uppleva nya delar av världen. Brinner särskilt för frågor som rör jämställdhet och mänskliga rättigheter. Drömmer om att en dag jobba med utvecklingsfrågor på global nivå.

Efter att ha avslutat mina masterstudier inom internationell utveckling och humanitära katastrofer på LSE i London gör jag just nu praktik via Individuell Människohjälp (IM) i Bharatpur, Nepal. Här jobbar jag på IM:s partnerorganisation MADE-Nepal med att bygga upp system för uppföljning och utvärdering, utveckla policies samt förbättra deras externa kommunikation.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *