De återvinner Kolkatas avfall med livet som insats

I Kolkata lyser återvinningsstationerna med sin frånvaro.  Soporna hamnar istället på någon av stadens alla soptippar. Kommunens sophantering täcker ungefär 60 procent av stadens hushåll. Resten av sophanteringen sköts av så kallade rag-pickers som tar stora risker när de hanterar stadens avfall.

Kolkata beräknas ha över 16 000 rag-pickers.       Många av dem är barn. Foto: Adeel Anwer, Flickr

Kolkata beräknas ha över 16 000 rag-pickers. Många av dem är barn.
Foto: Adeel Anwer, Flickr

Det mest effektiva sättet att få en inblick i Kolkatas sophanteringsproblem är förmodligen att ta sig ut på en av stadens myllrande gator. Trottoarer och gator kantas av plastflaskor och matrester. Kring de många gatustånden ligger papperstallrikar utspridda tillsammans med lerkoppar som testånden serverar chai i.

Indien ligger på tredje plats över de största avfallsproducerande länderna i världen. Med en växande medelklass förväntas förbrukningen av bland annat plast, papper och elektronik att öka. Trots detta tycks kommunerna, som har det yttersta ansvaret för soporna, oförmögna att möta behovet av en ansvarsfull sophantering. I Kolkata, som ligger i Västbengalen i nordöstra Indien, hanterar kommunen sophämtningen i 60 procent av alla hushåll. Det avfall som man hämtar sorteras inte, utan samtliga sopor, oavsett material, dumpas på de enorma soptippar som omger staden. Soptipparna ger inte bara ifrån sig en stank och ser otrevliga ut, de är även skadliga för människor och miljö eftersom de avger metangas och förgiftar jorden och grundvattnet.

Sanjukta Dutta är 37 år och har bott i Kolkata i hela sitt liv.

– Kolkata är smutsigt och fult. Alla vill ha ett renare Kolkata, säger hon.

Precis som i många andra länder har ett informellt återvinningssystem uppstått. Systemet bygger på att de fattigaste invånarna, ofta från de lägre kasten, fungerar som förmedlare av återvinningsbart material. Dessa mellanhänder, ofta kallade rag-pickers, rör sig mellan bostadsområden och köper återvinningsbart material från hushållen som de sedan sorterar och säljer till industrier.

– Det är det enda sättet för oss att hålla rent i hemmet utan att behöva slänga soporna på gatan. Dessutom är det ett sätt att hjälpa dem som behöver pengarna så att de kan få ett bättre liv. Det är ju deras levebröd, menar Dutta.

Det jobb som rag-pickers gör varje dag är avgörande för att invånarna i Kolkata ska kunna återvinna sina sopor. Men det har ett pris. De utsätts för många risker varje dag. Avfallet som de hanterar är ofta giftigt och kan ge dödliga sjukdomar. Speciellt illa är det för dem som samlar sopor på soptippar. Eftersom systemet är oreglerat är risken att inte sälja tillräckligt med material varje dag, och därför inte ha råd att köpa mat, hela tiden överhängande.

Någon lösning verkar inte vara i sikte. I oktober 2014 lanserade Indiens premiärminister Narendra Modi en kampanj för att städa upp i Indiens städer. I kampanjen uppmuntrade presidenten invånarna att städa upp på gatorna. Dutta är dock inte helt nöjd med resultatet.

– Kampanjen har inte lyckats komma åt det riktiga problemet. Om befolkningen städar sina gator så är det jättebra, men soporna kommer ju ändå att hamna på en soptipp i slutändan.

Dela det här:
Kategorier: Hälsa, Indien, Miljö

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *