Främlingsfientligheten frodas i regnbågsnationen

Våld och diskriminering hör till migranters vardag i Sydafrika. Många anser att det är de sociala klyftorna i samhället som föder främlingsfientlighet och få tror på en politisk lösning inom en snar framtid.
– Politikerna och media reagerar när vi mördas på gatorna, men vad gör de åt problemet, säger Liziuzayani som kommer från Malawi. 

Många migranter från t.ex. Zimbabwe och Malawi                utnyttjas som billig arbetskraft i Sydafrika.   Foto: Carl Bradshaw

Många migranter från t.ex. Zimbabwe och Malawi
utnyttjas som billig arbetskraft i Sydafrika.
Foto: Carl Bradshaw

Solen bränner på männen vid vägkanten. De kommer från Malawi och Zimbabwe och saknar uppehållstillstånd i Sydafrika. Två stycken plockas upp av en bil medan de övriga tålmodigt väntar kvar. De är dagsverkesarbetare. En småföretagare inom byggbranschen berättar att hen enbart betalar migranter cirka 150 Rand (76 kronor) i dagslön medan en sydafrikan som utför samma arbetsuppgifter får 400 Rand.

– Det är ett lönsamt upplägg för alla parter, säger hen. Till skillnad från sydafrikaner saknar de flesta migranter erfarenhet. De bör vara tacksamma för jobb.

Bakhile kommer från Zimbabwe och kör taxi i Kapstaden. Han håller inte med om att migranter bör vara tacksamma för att få arbete.

– Jag kom hit utan någonting. I början sov jag utomhus. Jag kämpar hela tiden för att tjäna pengar som jag skickar hem till min familj. Den enda person som har hjälpt mig sedan jag kommit hit är jag själv.

Bakhile menar att de låga lönerna bland migranter inte har att göra med brist på erfarenhet.

– Om du är i Sydafrika illegalt så har du ingen möjlighet att ställa krav på en arbetsgivare, säger han. Många utnyttjar det.

Våldet behöver synliggöras
Allteftersom Sydafrika har blivit en attraktiv destination för människor på jakt efter ett bättre liv anklagar många sydafrikaner de nyanlända för att späda på sociala problem såsom kriminalitet och arbetslöshet.

– Alla som kommer från Nigeria är inte kriminella, skrattar Oluwa som själv är nigerian. I Sydafrika har vi fått ett rykte om oss att vara kriminella och våldsamma, men ofta är det sydafrikaner som är våldsamma mot oss. Folk behandlar nigerianer som smuts.

Röster som fördömer främlingsfientligheten i Sydafrika har främst låtit sig höras när situationen har eskalerat. Under främlingsfientliga upplopp 2008 och 2015 miste minst 7 respektive 62 människor livet. Dåden förfärade människor och nyhetsbyråer världen över fördömde våldet. Professor Loren Landau från University of the Witwatersrand är expert på migration och främlingsfientlighet. Han hävdar i en artikel i The Washington Post att mord på migranter inte hör till ovanligheterna. Hundratals migranter har mördats sedan 2008 och enbart en av gärningsmännen har dömts för mord.

– Våldet bubblar under ytan hela tiden, säger Liziuzayani som ursprungligen är från Malawi. Politikerna och media reagerar när vi mördas på gatorna men vad gör de åt problemet? Om ingen pratar om vad som händer så kommer inget att förändras.

Ett samhälle med sociala klyftor
Många migranter tror att grunden till problemet med främlingsfientlighet i Sydafrika finns i landets socio-politiska klimat. Sydafrika är ett av världens mest ojämnlika länder. Under de främlingsfientliga utbrotten 2008 och 2015 skedde de allra flesta attackerna i storstädernas kåkstäder. Enligt Sydafrikas människorättskommission beror detta på frustration över arbetslöshet och bristfälliga boenden, samt på att lokala grupper hetsar folk mot migranter för att skaffa sig inflytande. Många migranter menar att situationen inte har förbättrats. Jerry flydde från Demokratiska republiken Kongo 2002. Tidigare bodde han i kåkstaden Mfuleni.

I Mfuleni, Kapstaden tros orsaker till attacker mot migranter vara bl.a. frustration över arbetslöshet och bristfälliga boenden.   Foto: Hazel Suttill

I Mfuleni, Kapstaden tros orsaker till attacker mot migranter vara bl.a. frustration över arbetslöshet och bristfälliga boenden.
Foto: Hazel Suttill

– Jag har sett andra utlänningar trakasseras och misshandlas åtskilliga gånger och folk runtomkring förhåller sig alltid passiva. Det är lägre risk att något sådant skulle hända där jag bor nu. Folk har det bättre ställt och känner sig inte hotade på samma sätt. Men i kåkstäderna tror många att vi stjäl deras jobb. De vill inte ha oss här. Jag har tur eftersom människor ofta tror att jag är sydafrikan. Jag säger till mina barn att de måste smälta in i samhället för deras egen säkerhet. Om man bryter mot normen är man ofta mer utsatt.

En lång väg kvar att gå
Sydafrika ses av många som den afrikanska symbolen för frigörelse och möjlighet. ”En regnbågsnation i fred med sig själv och världen”, sa Nelson Mandela i sitt segertal efter valet 1994. När Sydafrikas president Jacob Zuma förra året hävdade att “Sydafrika inte har ett problem med flyktingar…” kan det tyckas ligga helt i linje med Mandelas vision. Men uttalandet står i stark kontrast till vad många migranter själva upplever. Trots att Zuma och hans parti ANC har fördömt våldet mot migranter hörs andra röster som hävdar att främlingsfientligheten även finns i maktens korridorer. Trevor Ncube kommer från Zimbabwe och äger idag den sydafrikanska tidningen Mail & Guardian. Han beskriver hur afrofobi gör sig till känna bland individer med nära band till Zuma-administrationen och hävdar att attacker på utlänningar inte är spontana utan ofta planerade.

När jag frågar Bakhile om hur han ser på beskrivningen av Sydafrika som en regnsbågsnation skrattar han.

– Kanske blir det så i framtiden men det är inte verklighet idag.

Dela det här:
Kategorier: Flyktingar, Migration, Sydafrika

Om Carl Bradshaw

Having grown up in Gothenburg you can find a lot of similarities to Cape Town. Life is unpredictable in many ways and you have to cope with the wind as well as the rain.
Currently I am working with a project called A Chance for Every Child at the Novalis Ubuntu Institute. Previously having studied global studies and international relations at the University of Gothenburg and the University of Queensland, as well as having conducted two field studies and an internship in Vietnam, I have engaged in a fair bit of issues concerning the security-development nexus. This is one of my main areas of interest within the field of international relations and the texts I hope to contribute with here will mainly relate to this field.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *