Jorden och makten

Brukbar mark är en av de största källorna till makt i världen. Detta är tydligt i Latinamerika. I Paraguay, ett av de mest ojämnlika och fattiga länderna i Sydamerika, äger ungefär 3 procent av jordägarna mer än 90 procent av den odlingsbara jorden.

Rötterna till dagens situation går långt tillbaka i tiden. I kriget mellan Paraguay och de allierade Argentina, Brasilien och Urugauy på 1800-talet förlorade landet enorma arealer. För att betala skulderna efter kriget sålde staten miljontals hektar mark till investerare från andra länder. På den banan har det fortsatt. Under Stroessner, den diktatur som har varat längst i Latinamerika (35 år), skänktes statligt ägd mark till militärer och utländska företag.

Flera av dagens största landägare sitter på ledande positioner och fortsätter att välkomna utländska markköp. Detta ligger i linje med den ökade efterfrågan på mark i världen. Samtidigt har jordbruksproduktionen blivit mer intensiva, kapitalkrävande och mekaniserad. 94 procent av den odlingsbara jorden ockuperas av jordbruksproduktion för export. Först var det sockret, sedan gummit och efter det bomullen som var den stora exportgrödan. Idag är sojan monarken. I småjordbruket går det 5 arbetare på 3 hektar mark, i det mekaniserade jordbruket är det 1 arbetare per 500 hektar. Exportörer är priviligierade eftersom jordbrukspolitiken ger dem skattelättnader. Småjordbrukaren kämpar för sin överlevnad.

Samtidigt innebär den pågående urbaniseringen en utarmning av landsbygden i flera avseenden. Många ungdomar ser ingen framtid på landsbygden och beger sig till städerna i hopp om ett bättre liv. Miljoner paraguayaner har migrerat till andra länder. Den skeva jordägarstrukturen lämnar hundratusentals människor i fattigdom och spär därför på denna utveckling. Den orättvisa maktbalansen för även med sig stora samhälleliga och ekologiska kostnader.

Missriktade statliga projekt till familjer på landsbygden har saknat lokal förankring och gett dåliga resultat. En centraliserad politik med svaga lokala institutioner har hämmat den lokala utvecklingen. Utmaningarna för civilsamhället och de som strävar efter en mer hållbar landsbygdsutveckling är sannerligen stora.

Krönikör Agnar Kjeller    Foto: Privat

Krönikör Agnar Kjeller         Foto: Privat

Dela det här:
Kategorier: Jordbruk, Naturresurser, Paraguay

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *