Lokalt samarbete i praktiken

Effektivt bistånd innebär ofta lokalt anpassade lösningar och lokalt ägarskap. I östra Indonesien finns den från början svenskregistrerade organisationen Pelita Foundation som bedriver engelskundervisning för barn och unga. Vad innebär lokalt samarbete i praktiken för en liten organisation som denna? 

Lokalt ägarskap är centralt för långsiktigt arbete.           Foto: Maria Lundin Osvalds

Lokalt ägarskap är centralt för långsiktigt arbete. Foto: Maria Lundin Osvalds

Rachael Conroy arbetar på den icke-statliga biståndsorganisationen Pelita Foundation i byn Gerupuk på ön Lombok. De bedriver främst engelskundervisning för barn och unga och stödjer ungdomar med stipendier. Frågan om hur en västerländsk biståndsorganisation kan samverka med lokalsamhället är central för organisationer som denna.

I Paris 2005 enades ett hundratal givar- och samarbetsländer om den så kallade Parisdeklarationen. Deklarationen innebär ett ökat fokus på effektivitet och resultatredovisning inom bistånd. Nationellt ägandeskap bör öka och externa lösningar måste anpassas till det lokala sammanhang där de ska implementeras. Bertil Odén, expert på biståndsfrågor, menar att en verksamhet utan lokalt ägarskap oftast kollapsar kort tid efter det att den utifrån kommande, finansierande parten lämnat.

Conroy berättar om hur Pelita Foundations grundare Karin Olofsson och Olle Sandström involverade det lokala samhället när organisationen skulle startas.

Rachael Conroy (till höger) under en engelskalektion.    Foto: Maria Lundin Osvalds

Rachael Conroy (till höger) under en engelskalektion. Foto: Maria Lundin Osvalds

– De pratade med äldre och väl respekterade personer i byn och med de barn och föräldrar som kom på de första engelskaklasserna. De hade också kontakt med personer från Indonesien som arbetar med bistånd. För att skapa en organisation tillsammans med och för byn består organisationens styrelse av ett antal äldre, väl respekterade män från byn. Även om kvinnor från byn deltar i organisationens aktiviteter är de tyvärr inte aktiva i styrelsen. Kvinnorna saknar idag det politiska inflytande som krävs.

Enligt Bertil Odén förefaller inte Pelita Foundations verksamhet kontroversiell. Samtidigt säger Odén att det ofta är svårt att identifiera möjliga religiösa eller etniska komplikationer innan en verksamhet startar.

– Uppstår det ett problem som är kulturellt eller politiskt känsligt ringer jag till styrelsemedlemmarna, berättar Conroy. Tillsammans handskas vi med situationen. Vad som är svårt att hantera är det stora antalet äktenskap mellan tonåringar. Många unga väljer frivilligt att gifta sig i en tidig ålder. Tyvärr slutar det ofta tidigt i skilsmässa, vilket leder till flera negativa sociala konsekvenser för framförallt kvinnorna och de barn som fötts i äktenskapet.

Odén menar att det är viktigt att en organisation har en plan för hur ansvaret för verksamheten ska överföras till de lokala aktörerna. Det har Pelita Foundation enligt Conroy.

– Nu har vi två lokalanställda. Målet är att inom en snar framtid överlämna organisationsstyrningen till lokalt förankrade personer uppväxta i Gerupuk. Därutöver har vi ett så kallat ”feeder system”, där de ungdomar som får ett stipendium förväntas agera som mentorer för de yngre.

Dela det här:
Kategorier: Bistånd, Indonesien, Utvecklingssamarbete

Om Maria Lundin Osvalds

Studerande statsvetare som spenderar sommaren i Indonesien och Kenya.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *