Kvinnans oskuld – hela samhällets ensak

I Armenien är stigmat kring kvinnlig sexualitet stort. Den kvinnliga oskulden inför bröllopet är inte en privat angelägenhet för bröllopsparet, utan rör ofta hela samhället. Trots ansträngningar från civilsamhället fortsätter operationer för att ”återställa” oskulden för kvinnor att vara vanliga. Men i huvudstaden Yerevan börjar situationen sakta att förändras.

2-edith2

Operationer för att “återställa” oskulden sägs vara vanliga i Armenien, men det finns ingen statestik över hur många operationer som utförs. Foto: seapachi, Flickr

Ryktet säger att en av de vanligaste operationerna i Armenien är ”återställning” av mödomshinnan. Att verifiera detta påstående har dock varit omöjligt. Sexologen Anna Nikoghogsyan förklarar att det råder stor brist på information kring genomförda operationer i Armenien.

– Ju mer du frågar, desto mindre kommer du att få reda på.

”Återställning” av mödomshinnan, preventivmedel och abort är fortfarande tabubelagda ämnen i Armenien. Att ”återställa” kvinnors oskuld genom operation görs över hela världen, men på olika sätt. I Armenien handlar det om att säkerställa att kvinnan blöder på bröllopsnatten.

– Slidkransen, mödomshinnan, är någonting som täcker sidorna av slidan. Om kvinnan är oskuld kommer bristningar i kransen att uppstå och därför blöder kvinnan alltid vid det första samlaget, förklarar Marina Voskanyan som arbetar som gynekolog på Armenian-American Wellness Center i Yerevan.

Den privata kliniken ligger i centrala Yerevan och riktar sig till kvinnor. Trots att det inte är olagligt att genomföra en så kallad återställning av mödomshinnan på kvinnor i Armenien så utförs inte operationen på just denna klinik. Marina Voskanyan förklarar att det inte ingår i deras uppdrag från den amerikanska staten.

– Under mina år som gynekolog på andra kliniker har jag ofta fått frågan från mina patienter om jag kan genomföra oskuldskontroller och ”återställning” av slidkransen. Vid en gynekologisk undersökning kan jag som läkare avgöra om slidkransen har brustit eller inte. Om patienten har önskat så har vi återställt den genom en enkel operation, säger Voskanyan.

Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) i Sverige menar att det är en omöjlighet att kontrollera om en kvinna är oskuld. Detta är något som Voskanyan inte håller med om, utan hävdar att hon med hundra procents säkerhet kan bestämma detta genom en gynekologisk undersökning.

Kvinnlig sexualitet är ofta tabubelagt i Armenien.                        Foto: Edith Permén

Kvinnlig sexualitet är ofta tabubelagt i Armenien. Foto: Edith Permén

– Etiskt är jag kluven till återställning av oskulden genom operation, precis som jag är till att genomföra aborter. Jag vet om att kvinnan kan tvingas möta fruktansvärda konsekvenser om hennes nya familj får reda på att hon inte är oskuld. Å andra sidan är det en onödig och konservativ tradition som vi kvinnor skulle klara oss bra utan. Män kan göra vad de vill i detta samhälle medan kvinnor är begränsade i allt. Är hon inte oskuld kan hon behöva leva ensam hela sitt liv. Därför skuldbelägger jag inte läkare som utför operationen. För vissa kvinnor är det livsavgörande, säger Voskanyan.

Tabun och bristande sexualundervisning
Karina, som inte vill uppge sitt efternamn, arbetar som journalist i Armenien. Hon är uppvuxen i norra delen av landet, i en stad som heter Vanadzor. Under sin skoltid hade Karina aldrig någon sexualundervisning. Böckerna som användes var alla från Sovjetunionen. En gång fanns där ett avsnitt om människokroppen minns hon, men det hoppade läraren över. I Karinas hem pratades det aldrig någonsin om sex.

– Eftersom ingen förklarade någonting för mig växte jag upp med uppfattningen att sex är någonting dåligt och skrämmande. Jag var medveten om att jag skulle varit tvungen att operera mig om jag haft samlag innan giftermål eller blivit utsatt för våldtäkt. Jag har flera vänner från min hemstad som har gjort operationen. Jag flyttade från Vanadzor till Yerevan för att slippa kraven på mig som kvinna och min sexualitet. Här i Yerevan är det lite lättare, men det är verkligen absurt. Det har aldrig varit accepterat för mig som kvinna att utforska eller uttrycka min sexualitet.

Ani Jilozian arbetar på kvinnorättsorganisationen Women’s Support Center i Yerevan.

– Det råder en akut brist på sexualundervisning i skolorna i Armenien. Flickor hör istället myter och stereotyper om deras kroppar och sexualitet från familjen och samhället. Därifrån förmedlas också kravet på flickans ”renhet”, det vill säga oskuld, säger Jilozian.

Vid giftermålet är den kvinnliga oskulden inte en privat angelägenhet för bröllopsparet. På den armeniska lands-bygden kan hela samhället vara inblandat. Voskanyan minns en oskuldskontroll hon gjorde för många år sedan.

– Nästan hela byn satt och väntade utanför i väntrummet. Om bruden inte blöder på bröllopsnatten angår det alla, och alla kommer att få veta.

Sexolog Anna Nikoghasyan, som tidigare arbetade på kvinnorättsorganisationen Society Without Violence, menar att kravet på kvinnlig oskuld bara är ett av flera uttryck för kvinnoförtryck i samhället. Att kontrollera den kvinnliga sexualiteten är ett sätt att kontrollera kvinnans frihet och njutning.

– Även om du lyckas bevisa din oskuld under bröllopsnatten kommer din kvinnliga sexualitet aldrig att vara lika fri som mannens i detta land, säger hon.

Långsam förbättring men mycket kvar att göra
Jilozian från kvinnorättsorganisationen Women’s Support Center märker dock av en långsam förbättring. Fler vågar utmana de traditionella könsrollerna, och även om få talar om kvinnlig sexualitet så tror Jilozian att det kan förändras när mer liberala idéer sprider sig i samhället.

– För att kunna förändra dessa skadliga normer måste vi jobba både kort- och långsiktigt. Vi behöver satsa mer på sexualundervisning och utbildning om kvinnans rätt till sin kropp. Vi på kvinnorättsorganisationerna når först och främst flickor och kvinnor, men det finns ett stort behov av att även samtala med pojkar och män i Armenien.

Jilozian anser att fokus bör ligga på de kvinnor som är särskilt utsatta, till exempel kvinnor med funktionsnedsättningar, kvinnor som är hivsmittade, kvinnor på landsbygden, HBTQI+-personer och etniska minoriteter. Även lagstiftning som skyddar kvinnor är viktigt för att arbeta långsiktigt. Både Jilozian och Nikoghasyan betonar att det finns ett stort behov av att utveckla jämställdhetsperspektivet på institutioner i allmänhet, men i synnerhet på hälso- och utbildningsinstitutioner.

Dela det här:
Kategorier: Armenien, Genus, Jämställdhet, SRHR

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *