Än en gång sviker staten minioritetsgrupper när straffriheten fortsätter i Guatemala

Angelica Chocs mans död blev i höstas uppmärksammad i Amnesty Internationals rapport We are defending the land with our blood. Den 6 april blev den anklagade, en före detta säkerhetschef, friad. Fallet är ett av många exempel på konsekvenser av att företag inte respekterar de mänskliga rättigheterna eller att stater inte skapar tydliga riktlinjer för de internationella företagen.

Angelica Choc och German Chub
Foto: Kristna Fredsrörelsen

I höstas befann jag mig på MR-dagarna. Jag besökte då ett seminarium gällande riktlinjer för hur företag ska agera utanför sin egen stats gränser och att varje stat har ett ansvar att skydda varje individ. En stat får exempelvis inte ta mark från en befolkning. Mark är en mänsklig rättighet eftersom det ger möjlighet till mat och husrum. Det är därför viktigt att stater tydliggöra vilka förväntningar och riktlinjer som företag ska utgå ifrån när de befinner sig på deras territorium.

Kathleen McCaguhey sakkunnig inom området ekonomiska aktörer och mänskliga rättigheter på Amnesty International, lyfte under seminariet upp svårigheterna med att koppla ett företag till en stat. Stater kan enbart hållas ansvariga om det finns en koppling mellan brotten och staten. Än idag finns det inga tydliga regelverk som tvingar företag att respektera de mänskliga rättigheterna. Detta leder till att marginaliserade grupper kränks och diskrimineras.

Torsdagen den 6 april i Guatemala fick jag bevittna ett exempel på när stater inte har skapat tydliga riktlinjer kring vad ett internationellt företag får göra på ett territorium. I El Estor i regionen Izabal består en stor del av befolkningen urfolksgruppen Maya Q’eqchi. Under inbördeskriget avhystes de från sina marker under blodiga attacker. 2006, tio år efter fredsavtalet, återvänder flera av invånarna till sin jord för att bygga upp byarna igen.

För några år sedan uppstod en konflikt mellan företaget Compania Guatemalteca de Niquel (CGN) och befolkningen runtomkring. Företaget uppmanade invånarna att lämna sina hem och de erbjöd sig att bygga upp en ny by till familjerna och många accepterade. Efter ett tag ansåg befolkningen att företaget inte uppfyllde sina löften och flera återvände. I september 2009 ägde ett möte rum med guvernören och befolkningen, flera säkerhetsvakter till gruvbolaget CGN befann sig då i byn. Mötet handlade om att invånarna skulle lämna markerna och flytta ut i de nybyggda byarna. Oron ökade under dagen och några timmar senare bröt en skottlossning ut. Adolfo Ich hörde skottlossningen och närmade sig den. Strax därefter blev han attackerad av säkerhetsvakterna och skjuten av Mynor Padilla, enligt vittnesmål. Adolfo Ich dör strax därefter.

Hans fru Angelica Choc har drivit fallet tillsammans German Chub Choc, som blev allvarligt skadad under attacken mot den före detta säkerhetschefen för CGN. German har vittnat om den dagen han blev förlamad i båda sina ben efter attacken. Trots vittnesmål och internationell närvaro frigavs den före detta säkerhetschefen Mynor Padilla den 6 april. Det var ett chockerande beslut för oss som var närvarande och det var svårt att tro att ännu en gång, kränks marginaliserade grupper.

– Så mycket som vi har kämpat och ansträngt oss för inget… det finns ingen rättvisa, säger German Chub gråtandes när han kommer ut från rättsalen.

För att ett fall likt det Angelica Choc har drivit inte ska ske igen gäller det att stater ställer tydliga krav och riktlinjer gentemot företagen. Mark är en mänsklig rättighet och Maya Q’eqchi har rätt till sina marker. Trots det chockerande beslutet är Angelica tacksam över sitt mod under processens gång.

– Jag är tacksam över min egen styrka som jag har haft under den långa rättegångsprocessen med många hinder på vägen.


– Jag kommer att fortsätta att kämpa och använda min röst för att nå rättvisa och för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras, säger Angelica Choc.

Dela det här:
Kategorier: Okategoriserade

Om Nathaly Mejia

Mitt namn är Nathaly Mejia. Under ett år kommer jag bo och jobba i Guatemala Jag jobbar som internationell observatör för Kristna Fredsrörelsen. Vi jobbar för det civila samhället och för de mänskliga rättigheterna. Under min tid i Guatemala kommer jag att träffa människorättsförsvarare som ständigt får uppleva hot och kriminalisering i olika former. Som FUF-korrespondent vill jag bidra med texter gällande människorättsförvarare situation i Guatemala, där straffriheten gentemot minoritetsgrupper än är närvarande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *