Vilja och kämparanda trots översvämningarnas förödelse

Vill du följa med ut i fält? Frågan kom från min chef i fredags eftermiddag och utan att veta så mycket om fältbesöket så följde jag med kollegorna till ett område som drabbats hårt av sommarens översvämningar. Eftersom MADE-Nepal, organisationen jag praktiserar hos, fyller 25 år nu i dagarna så genomförs lite extra aktiviteter utöver de mer långsiktiga projekten. Detta var en sådan extrainsatt aktivitet som gick ut på att vi skulle dela ut fröer så att befolkningen kan återplantera det som blivit förstört efter översvämningarna som drog fram tidigare i år. Det blev ett besök som gav mig eftertanke.

Översvämningar har drabbat befolkningen hårt i Nepal. Foto: Nikolina Stålhand/Individuell Människohjälp

Jag hade inte räknat med att det skulle bli så påtagligt, men att höra människorna berätta om hur de vaknade mitt i natten och fick ta sig upp på tak eller kullar för att undvika vattenmassorna fick mig att tänka till både en och två gånger. Som att möta Shiva Ram – en man som är drygt 80 år och som trots allt han varit med om fortfarande kämpar på med såväl jordbruk som sin lilla shop där han bland annat säljer underbart god chatpat (maträtt med bl.a. nudlar). Shiva berättade om översvämningen och visade mig hur högt vattnet steg, vilket var en bra bit över hans huvud – något som också kunde ses av de märken som fanns på husväggarna. När vattnet steg var det bara att lämna husen, vilket betydde att familjerna i området förlorade i princip allt – kläder, mat, saker och planteringar.

Shiva och andra boende i området är inte ensamma om att ha drabbats hårt av översvämningar. Även om kraftiga regn är vanliga under monsunperioden (juni-sept) så har årets vattenmängder varit långt över det normala. Totalt beräknas cirka 40 miljoner människor i Nepal, Indien, Bangladesh och Pakistan vara drabbade och myndigheter har rapporterat om över 1200 dödsfall i vad FN har kallat de värsta översvämningarna på decennier. Bara i Nepal beräknas cirka 90 000 hem ha förstörts, majoriteten av dessa finns i områden som utgör de fattigaste delarna i landet. Inte sällan är människorna i dessa områden, precis som Shiva, helt eller delvis beroende av sitt lantbruk.

Shiva Ram Mahato, 80, lagar chatpat. Strecket i bakgrunden visar vattennivån under översvämningen. Foto: Nikolina Stålhand/IM

Att höra vittnesmål om katastrofen och att ändå se så mycket vilja och kämparanda bland människorna gjorde mig tacksam och ödmjuk. Att jag tidigare under dagen beklagat mig över situationen med min trasiga dator kändes bara så fånigt. Självklart är det ibland okej att klaga över småsaker, men jag tror att det också är otroligt viktigt att då och då få lite perspektiv och inse sitt eget privilegium. Det gjorde jag under fredagens fältbesök.

Dela det här:
Kategorier: Jordbruk, Landsbygdsutveckling, Naturkatastrofer, Nepal

Om Nikolina Stålhand

Samhällsintresserad och driven globetrotter som ständigt vill uppleva nya delar av världen. Brinner särskilt för frågor som rör jämställdhet och mänskliga rättigheter. Drömmer om att en dag jobba med utvecklingsfrågor på global nivå.

Efter att ha avslutat mina masterstudier inom internationell utveckling och humanitära katastrofer på LSE i London gör jag just nu praktik via Individuell Människohjälp (IM) i Bharatpur, Nepal. Här jobbar jag på IM:s partnerorganisation MADE-Nepal med att bygga upp system för uppföljning och utvärdering, utveckla policies samt förbättra deras externa kommunikation.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *