Mens – en fråga om liv och död i Nepal

Smutsigt, smittobärande och olycksbringande – innebörden av mens är vidsträckt och sitter i många delar av Nepal djupt rotad i generationer av traditioner. Lagar och försök till attitydförändringar till trots, att vara menstruerande i Nepal kan i manga fall innebära en fara för sitt liv.

För många i Nepal är mens fortfarande en fråga om liv och död. Foto: Nikolina Stålhand/Individuell Människohjälp

Enligt chaupadi, en tradition som förbjöds för mer än tio år sedan men som fortfarande på sina håll praktiseras på den nepalesiska landsbygden, ses menstruerande personer som smutsiga och olycksbringande. För att inte sprida vidare denna smuts och olycka till övriga delar av hushållet behandlas menstruerande personer som ”untouchables”, vilka mer eller mindre måste isoleras. Det kan handla om allt från att inte få laga mat eller gå in i köket till att behöva flytta ut i en hydda i skogen. Det senare, att tillfälligt bosätta sig i en hydda, tillhör det mest farliga och rapporter har visat att flera kvinnor har avlidit till följd av denna tradition. Hyddorna är ofta små, mörka och smutsiga och möjligheterna att skydda sig mot vilda djur, sjukdomar, kyla eller våldtäkter är begränsade. Giftiga ormbett och inandning av rök från eldar för att hålla kylan borta är bara två av orsakerna till ett par av de dödsfall som rapporterats under 2017.

Glädjande nog berättar en kvinnlig kollega att synen på många håll förändras, åtminstone hos yngre generationer i städer och större samhällen. Även om hon aldrig blev helt isolerad så växte hon själv upp med att äta i ett annat rum och att sova i en annan säng några dagar varje månad. Numera säger hon dock att många i hennes generation inte följer sådana traditioner – inte minst på grund av praktiska skäl i mindre lägenheter och ensamhushåll under studietiden.

Detta till trots, riskerna finns fortfarande kvar hos många menstruerande personer på landsbygden och även om regeringen nyligen infört en lag som innebär att den som tvingar någon att praktisera chaupadi riskerar tre månaders fängelse och/eller böter på 3000 NPR (motsvarande cirka 230 SEK), så väntas förändringen att komma långsamt. Chaupadi har i många samhällen djupa rötter och att få någon dömd innebär ofta att den som anmäler behöver rapportera en släkting eller familjemedlem. En lag kan alltså vara ett steg i rätt riktning, men att den helt skulle eliminera riskerna för mensbärare är tyvärr att hoppas på för mycket. För många i Nepal är mens fortfarande en fråga på liv och död.

Dela det här:
Kategorier: Asien, Hälsa, Jämställdhet, Nepal, SRHR

Om Nikolina Stålhand

Samhällsintresserad och driven globetrotter som ständigt vill uppleva nya delar av världen. Brinner särskilt för frågor som rör jämställdhet och mänskliga rättigheter. Drömmer om att en dag jobba med utvecklingsfrågor på global nivå.

Efter att ha avslutat mina masterstudier inom internationell utveckling och humanitära katastrofer på LSE i London gör jag just nu praktik via Individuell Människohjälp (IM) i Bharatpur, Nepal. Här jobbar jag på IM:s partnerorganisation MADE-Nepal med att bygga upp system för uppföljning och utvärdering, utveckla policies samt förbättra deras externa kommunikation.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *