Seychellerna i självrannsakan med hjälp av nytt fredsforskningscenter

Medan turisterna njuter av Seychellernas paradislika stränder bubblar gamla oförrätter under ytan. Foto: Yannick Bakker, Unsplash.

Otaliga vittnesmål om våldsamheter har bubblat upp till ytan de senaste månaderna. Efter statskuppen för 40 år sedan har det seychelliska samhällsklimatet präglats av politiskt förtryck. Ett nystartat fredsforskningscenter arbetar tillsammans med nationalförsamlingen för nationell försoning. – Det är dags att sluta tysta ner detta nu, säger en lokal kulturprofil.

Mindre än ett år efter självständighetsförklaringen 1976 vändes det nya styret upp och ner i Seychellerna, en önation belägen öster om Kenya i Indiska Oceanen, kanske mest känd för sina paradisstränder. Den dåvarande premiärministern och självständighetsaktivisten France-Albert René tog makten från folkvalde sir James Mancham, nyligen adlad av det brittiska kungadömet. Renés regering utropade Seychellerna till enpartistat.

– Livet här präglades av rädsla efter det. Renés regering var rädda att oppositionen skulle störta dem. För att hindra det, satte de i sin tur skräck i alla som kunde tänkas göra anspråk på makten, berättar professor Dennis Hardy, styrelseordförande för Sir James Mancham International Center for Peace Studies and Diplomacy (JMPC).

Fredsforskningscentret JMPC, som invigdes i augusti i år, är uppkallat efter ex-presidenten Mancham. Statskuppen tvingade honom i exil i Storbritannien, varefter han inledde en framgångsrik karriär som jurist och fredsmäklare. Mancham återvände till Seychellerna år 1992 och lyckades, i symbios med den då ännu sittande president René, öppna upp för ett flerpartisystem, som till denna dag har säkrat en stabil demokrati för önationen.

– Seychellerna är en fredlig nation, särskilt på den internationella arenan, och vi har en vision om att bli ett forum för globalt fredsbyggande, förklarar Hardy som varit med sedan starten av det partipolitiskt oberoende fredsforskningscentret.

– Vi måste göra upp med vårt förflutna för att kunna bli ett centrum för fred idag, säger Dennis Hardy. Foto: Michel Denousse.

– Men för att vara trovärdiga i vår etablering av ett fredsforskningscentrum måste vi rannsaka oss själva först, fortsätter han.

Sedan mars i år har medborgarna inbjudits att skicka in vittnesmål om vad de eller deras nära varit med om under det politiska förtrycket. Skildringar av hur människor tvingats i exil, kidnappats, blivit bestulna på odlingsmark och häktats utan juridiska skäl har delgivits nationalförsamlingens sanningskommitté. En rapport har överlämnats till regeringen, som i detta nu behandlar frågan om vilka åtgärder som behöver tas till för att försona folket. Under tiden sammanställer JMPC en bok om de övergrepp som skett, för att ge ytterligare erkännande till de utsatta. Försoningsprocessen stöttas aktivt av sakkunniga från Sydafrika, som arbetat med nationens sannings- och försoningskommission efter avskaffandet av apartheidsystemet.

– Landet är så litet att alla på ett eller annat sätt känner någon som direkt påverkats av förtrycket. Även om övergreppen inte har samma proportioner som i Sydafrika behöver vi göra någonting för att gå vidare, säger en lokal kulturprofil som vill vara anonym. Hen menar dock att alla inte delar den åsikten:

– Jag vet bara inte om vi är redo för sanningen ännu, vet inte om folk vågar tala än. Senast för någon månad sedan försvann två statligt anställda spårlöst och min teori är att motiven är politiska.

Parallellt med försoningsarbetet står ett omfattande arbete med skapandet av internationella fredsforskningsfora och nationella utbildningar i diplomati i startgroparna. Därigenom vill fredsforskningscentret JMPC sätta Seychellerna på den diplomatiska kartan och göra Seychellerna ännu mer till ett paradis på jorden.

Dela det här:
Kategorier: Afrika, Konflikt, Korruption

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *