Värdefull natur och urfolksterritorier hotas av gruvor

Ecuadors regering driver en aggressiv utvinningspolitik och gruvkoncessioner, tillstånd att bedriva gruvverksamhet, breder ut sig över stora delar av landet. De nya gruvorna drabbar både urfolksterritorier och naturskyddsområden – och samtidigt framställs människorna som kämpar för att bevara det livsviktiga vattnet och skogarna som ”utvecklingsmotståndare” och ”maffia” av staten.

Vatten är liv. På bilden floden San Juan som utgör gränsen mellan Ecuador och Colombia. Foto: Privat.

Ecuador har redan drabbats av de negativa konsekvenserna som gruvindustrin för med sig. Vid kusten finns floder som är så förorenade att vattnet inte går att använda till någonting. Trots detta fortsätter Ecuadors regering att sälja ut hektar efter hektar till utländska gruvföretag och exploateringen fortsätter. På andra sidan frågan finns urfolk, fågelskådare, andra miljöintresserade och miljöaktivister som ser värdet i att skydda naturen och som kämpar för att bevara den. Men det är en ojämn kamp när de som vill exploatera naturen har mycket mer makt och resurser. Då väger skyddsvärda arter, rent vatten och orörd natur lätt mot ekonomiska vinstintressen.

På vandring i Bosque Protector Cerro Golondrinas för att utvärdera potentialen för fågelturism i området visade det sig tydligt att den verkliga rikedomen finns ovan jord och inte i mineralerna som gömmer sig i marken. Foto: Victor Obando.

Som exempel har 90 procent av Bosque Protector Cerro Golondrinas – ett naturreservat i norra Ecuador som består av tusentals år gammal primärskog med arter som inte finns någon annanstans – och 70 procent av urfolksterritoriet Awá drabbats av gruvkoncessioner. Detta trots att urfolk, enligt internationell rätt, alltid ska konsulteras och ges sitt godkännande innan deras territorier utsätts för exploatering.

Affischen från 2017 års upplaga av den binationella fågelräknartävlingen Chiles-Golondrinas-Maldonado-Chical innehöll ett budskap riktat till gruvföretag och myndigheter: ”Golondrinas är inte till salu, Golondrinas försvaras”. Foto: Privat.

Representanter från statliga myndigheter vill få gruvindustrin att framstå som det enda tänkbara alternativet och som vägen till ekonomisk utveckling. I Ecuador finns både legala gruvor, som fått sitt godkännande från staten, och illegala gruvor, som opererar utan officiellt godkännande. Myndighetsrepresentanter påstår att det enbart är de illegala gruvorna som förorenar och att det endast är där i problematiken ligger, trots att skillnaden mellan legala och illegala gruvor inte är särskilt stor i verkligheten – särskilt inte i och med den utbredda korruptionen i landet. Vidare påstår de att människorna i alla samhällen är positivt inställda till gruvor så länge de är legala, även fast så inte är fallet. Jag har pratat med människor från områden drabbade av gruvindustrin som är emot alla typer av gruvor, legala som illegala, och på sitt senaste binationella möte beslutade urfolket Awá enhälligt att de inte kommer tillåta några gruvor i sina territorier.

I Mataje Alto beslutade mötesförsamlingen att de inte kommer tillåta gruvor i sina territorier. Som naturens försvarare kommer urfolket Awá att fortsätta kämpa för rätten till sin mark. Foto: Privat.

Myndighetsrepresentanter målar alltså upp de illegala gruvorna som ett problem, men de målar även upp gruvmotståndare som ett lika stort problem som också behöver åtgärdas eftersom att de sägs utgöra ett hot mot utvecklingen. De kallar gruvmotståndarna för ”maffia” som sprider lögner bland befolkningen. Vidare påstår de att fågelskådare förorenar naturen och stör djurlivet. Allt detta saknar helt faktagrund och det är en farlig diskurs som sprids eftersom att det kriminaliserar gruvmotståndare och miljöaktivister.

Aktivister från OMASNE (Observatorio Minero Ambiental y Social del Norte del Ecuador) demonstrerar mot gruvindustrin. De bevakar utvecklingen av gruvfrågan i norra Ecuador och en del av deras arbete är att informera allmänheten om vad som pågår. Foto: Privat.

Det är två olika ”sanningar” som ställs mot varandra och det sorgliga är att en stor del av befolkningen tror på den diskurs som staten sprider eftersom att de har stor respekt för sina politiker. Jag anser att det är viktigt att detta uppmärksammas och att miljöaktivisterna får vårt stöd. Än så länge är det bara ord som riktas mot dessa aktivister men det är det första steget i våldstrappan som vänder den kritiska massan mot dem och som så småningom rättfärdigar grövre handlingar. Det är viktigt att det får ett slut nu innan det går så långt som det har gjort på andra ställen i Latinamerika där aktivister fängslas, eller till och med mördas, för sitt motstånd.

Även Colombia står inför liknande problematik. Colombia är det land med flest fågelarter i världen och där finns stor potential både för forskning och ekoturism eftersom att landets yta fortfarande består till 70 procent av naturliga ekosystem. Det beror på att dessa är tidigare gerillakontrollerade områden som ännu inte blivit utsatta för exploatering. I och med fredsavtalet finns det en risk att miljökonflikter tar vid när landet öppnas upp för internationella investerare. Det finns en risk att Colombias regering väljer den enkla och snabba vägen till ekonomisk utveckling i form av gruvor och skogsindustri, vilket skulle få förödande konsekvenser för det rika växt- och djurlivet. Ett hållbart alternativ till detta skulle istället kunna vara en satsning på ekoturism och fågelskådning som kan skapa en långsiktigt hållbar utveckling för samhällen i dagens postkonflikt-Colombia.

William och Dayana är biologistudenter och medlemmar i en miljöklubb för ungdomar som ingår i nätverket ECO-RED. Dessa miljöklubbar har bidragit till att miljömedvetenheten bland unga har stärkts och är en del av det långsiktiga miljöarbetet i regionen. Här är de på fågelskådning i naturreservatet La Planada i södra Colombia. Foto: Privat.

Dela det här:
Kategorier: Colombia, Ecuador, Latinamerika, Markrättigheter, Miljö, Naturresurser

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *